Klimathotet ökar ständigt!

Viktiga beslut saknas!

Här kan du läsa mer om hur tidigare forskning uppskattat konsekvenser vid olika mycket uppvärmning. Rapporten visar att det fortfarande finns en chans att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader - men bara om vi minskar våra utsläpp rejält inom de närmaste tio åren och satsar på att skydda våra ekosystem som kan ta upp och lagra koldioxid. Samtidigt ökar vårt utsläpp av koldioxid, även vårt behov av energi ökar, vilket kan leda till ökade utsläpp. Transporterna och flygtrafiken ökar globalt. En bortglömd faktor är båtrafiken som ligger på ännu större koldioxid utsläpp än flyget, även vid tomkörning vid hamnar är utsläppen höga från de större båtarna. Även vid rensning av båttankar sker omfattande utsläpp av diesel till havs, vilket är ett stort problem vid exempelvis Östersjön och Bottniska viken.

 

Utbildning

Klicka här och börja skriva. Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem.

IPCC Rapport

I rapporten trycker IPCC på att det framför allt handlar om just utsläppsminskningar för att klara av begränsningen och att vi mycket snabbt behöver göra en helomställning av alla sektorer. Klimatpanelen menar att det finns en fara i att sätta sin tilltro till tekniker som handlar om att fånga in koldioxid från atmosfären, och understryker vikten av att satsa på att skydda och återställa naturliga ekosystem som skogar. Hög tid för modiga klimatpolitiska beslut Just nu finns det ett katastrofalt stort gap mellan vad världens regeringar planerar att göra och vad som behöver göras för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. De bidrag som presenterades vid Parisförhandlingarna, inklusive EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 40 procent år 2030, skulle i bästa fall bara begränsa uppvärmningen till omkring 3 grader - det vill säga en global katastrof. Nu måste världens länder använda rapportens slutsatser för att stärka sina klimatmål vid det kommande klimattoppmötet COP24 i december. Sverige har hittills varit pådrivande för att EU ska höja sitt klimatmål och minska utsläppen, och måste fortsätta vara det.

Rapport från Naturskyddsföreningen

Överskådlig bild över effekterna av klimathoten En Värld i stor förändring´. En 1,5 eller 2 grader varmare värld Vid klimattoppmötet i Paris 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen väl under två grader, med sikte på att begränsa den till 1,5 grader. Men även om vi lyckas med det kommer förändringarna i världen vara kraftiga. Några av de effekter forskningen tar upp vid en uppvärmning på 1,5 till 2 grader är: Värmeböljor: Kring Medelhavet och i Sydafrika kan värmeböljorna förlängas med mellan en och en och en halv månad. I tropiska områden kan värmeböljorna komma att förlängas ännu mer - beräkningar tyder på att de kan bli två till tre månader längre. Det innebär att stora delar av till exempel Indien och Arabiska halvön blir obeboeliga utan hjälp av luftkonditionering under en stor del av året. Torka och vattenbrist: I takt med temperaturhöjningen ökar också risken för torka och vattenbrist. Medelhavsområdet är ett av de områden som riskerar att drabbas. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 - 2 grader beräknas det bli mellan 10 och 17 procent torrare där än det är i dag. Det gör det svårt att bedriva jordbruk i de redan i dag torrare delarna av medelhavsområdet. Lokalt, inte minst i Afrika, kan skördeminskningarna bli mycket större än så. De stora vetebältena i USA och Ryssland är också sårbara för ökad torka. Översvämningar: Monsunerna i Sydasien beräknas bli starkare, med mer och kraftigare regn. Om medeltemperaturen ökar med 1,5 till 2 grader beräknas monsunregnen öka med 7 till 10 procent. Mer regn leder i sin tur till kraftigare översvämningar. Globalt beräknas omkring två miljarder människor beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag. Stigande havsyta: I en värld med 1,5 - 2 graders högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med mellan 40 och 50 centimeter till år 2100. Det kan låta som en ganska liten förändring, men en sådan höjning skulle göra att omkring en tiondel av Bangladesh skulle hamna under vatten. Det finns också studier som talar om en betydligt kraftigare havsytehöjning, upp till två meter på hundra år. Kraftigare orkaner: Orkaner får mer energi av varmare havsvatten. De allra kraftigaste orkanerna kan komma att bli vanligare. Havsytehöjningen gör dessutom kuster mer sårbara för översvämning från höga tidvatten, stormar och orkaner. Låglänta delar av kuststäder, som Calcutta och Bombay i Indien eller Miami och New York i USA, kan periodvis komma att läggas under vatten. Blekta korallrev: Korallreven är mycket känsliga för temperaturförändringar och riskerar att förvinna helt och hållet. Vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att drabbas av blekning till år 2050. Blekning innebär att korallreven blir vita för att de små alger som lever i symbios med koralldjuren lämnar korallerna. För korallreven, som är bland de artrikaste och känsligaste ekosystemen på jorden, är blekningen livsfarlig. Pågår den under för lång tid dör korallerna. Vid två graders uppvärmning hotas alla världens korallrev, och därmed också alla de arter som lever just där. Minskade skördar: En ökad koldioxidhalt kan till att börja med öka spannmålsskördarna. Men torka och vattenbrist har motsatt effekt. Vid två graders ökning beräknas veteskördarna i tropiska områden minska med en sjättedel. Lokalt, inte minst i Afrika, kan skördeminskningarna bli mycket större än så. Klimatflyktingar: Redan i dag tvingas mellan 15 och 20 miljoner människor om året att överge sina hem. Översvämningar hotar både vägnät, jordbruk, bostadsområden som industriell mark. Klimatet och dess förändring är människans yttre påverkan.