Time Runs Away.. Klockan tickar på... Koldioxid utsläppen ökar, trafiken ökar, befolkningsmängden ökar mm. Men inget händer..... Ingen bryr sig.. Växthuseffekten är på Riktigt! Mänskligheten står inför de största problemen någonsin!

Borås Djurambulans och Klimathoten

Vi kommer att minska vår verksamhet inom Borås Djurambulans, detta på grund av att vi inte får betalt för att ta hand om skadade vilda djur och påkörda katter. Inget är gratis, vår verksamhet kostar pengar som ingen vill betala för. Behovet är stort därför att det skadas mängder med djur i vårt område. Vi kommer dock att göra vissa insatser för att säkra olyckplatser där djur är inblandade. Istället kommer vi att arbeta mer med klimatfrågor och miljöfrågor. Snart startar vi föreläsningar inom främst växthuseffekten. Hjälp oss att utveckla denna sida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.

Lite mer om vad sidan handlar om...
Denna webbsida samlar information från forskning, nyhetsflödet och rapporter världen runt. I huvudsak relaterat till klimatet och miljön. Här finns även många artiklar och fakta som är relaterade till naturen och då framförallt djuren. Men även vill jag uppmärksamma hur unik jorden är och att det är dags att vi förstår hur värdefull hon är och hur beroende vi är att allt fungerar för att allt liv ska kunna leva och existera här. Många kan tycka att det är självklarheter, men det är långt ifrån självklart, läs mer på vår websida för att förstå hur viktig jämnvikten är.
Jag skulle vara enormt tacksam om klimathoten är en bluff, som ihärdigt beskrivs av en mängd websidor, men fakta talar sitt, vi är i början av ett allvarligt klimathot. Många gånger strider jag med mitt samvete om jag skall försköna och skriva i mildrande ordalag eller om jag skall vara ärlig och uppriktig när det gäller klimatet. Eftersom växthuseffekten berör allt levande på jorden så är det ett enormt komplicerat hot. Att den sen är ett smygande hot som visar sig under längre tid gör saken inte lättare att förstå. Jag skriver denna websida som jag själv helst vill ta emot nyheter, rakt och ärligt, framför allt därför att jag bryr mig om växter, djur och människor. Att jag sedan kan känna en besvikelse och ren frustration att det händer så lite i viktiga insatser när det gäller klimatet, vilket mynnar ut i fördröjningar som vi människor absolut inte har råd med.

Att det på vissa ställen i texten finns upprepningar är ett medvetet val, just därför att det är extra viktigt och skall sjunka in. Vissa sammanhang är antingen bidragande orsaker eller direkt länkade till varandra. Klimatet är en omfattande del av hur vi kan leva våra liv på jorden. Att vi kan andas frisk luft och odla de grödor vi behöver. Även våra fångster av fisk förser sjöar och hav oss med. Bär och svamp hittar vi i skogen, även jaktbyten som älg, rådjur mm kommer att minska, saker som vi tycker är självklara, men klimatet kan hota och rasera. Bara att vi förstår och har insikten att klimatförändringarna beror på oss och inget annat.

Denna Websida har den mest omfattande informationen om det pågående Klimathoten!

Kontaktuppgifter: djurambulans@comhem.se eller hans.vielhauer@klimathotet.net

Telefon (Larmtelefon: 0703 829292)

Fantasi eller Fakta? Idag är det största hotet mot Växthuseffekten den kraftiga propagandan i att åsidosätta forskningsresultat, pressmeddelande och vittnesbördor från utsatta folkgrupper i spåren av klimatpåverkan världen runt. Att enbart fokusera på Sverige och inte inse att växthuseffekten är ett globalt hot är en allvarlig miss, även om vissa år här i Sverige är dominerande av mildväder så sker desto mer i andra länder. Läs alla artiklar i slutet av denna sida, då förstår ni att 2019 långt ifrån har varit ett undantag när det gäller klimatförändringarna. Skeenden över hela världen talar sitt tydliga språk, vi är mitt inne i ett allvarligt läge som hela tiden förstärker klimathoten. Att sedan tusentals förnekar fakta, gör att viktiga insatser inte kommer till stånd för att mildra effekterna. De som förnekar och sätter käppar i hjulen är de som i slutändan ser till att problemen kan växa sig allt större till en punkt då människan tappar all kontroll. Tid är något som vi inte har. Åtgärder för att mildra effekterna tar allt för långt tid, att problematiken är på global nivå gör saken ännu mer svårhanterlig. Mängder med länder med egna viljor och möjligheter är inblandade, som stretar åt olika håll när det gäller klimatfrågor, detta innebär en lång och nästan ohanterlig lösning på alla viktiga frågor som måste komma till stånd för att viktiga förändringar blir till. FN:s klimatmöte COP 25 som avslutades 2019, blev ett enda stort fiasko, vilket spär på det växande klimathotet, utan att viktiga insatser blir till stånd. Detta innebär att vi med ökad hastighet närmar oss ett mycket allvarligt läge där klimatet skenar och hotar allt liv på jorden.

Det är därför det är så viktigt att anläggningen Fantasy and Fact kommer till, där man blir medveten om informationsflödet och kan bättre hantera och sortera viktiga fakta för att kunna ta rätt beslut. Ryktesspridning kan ibland bli helt felaktigt och skapa osäkerhet och stoppa viktig handlingskraft, att bygga upp fakta med hjälp av erfarenhet, forskning och beräkningar ger betydligt större tillförlitlighet än vilda spekulationer eller rykten som enbart är till för att gynna tvivelaktiga målsättningar eller vinstintressen. Vilka är då de stora förlorarna om allt fortgår som det gör i nuläget? Allt levande på jorden är hotade, växter, djur och människor!

Moder Jord - Allas vårt Hem!
Jorden - är vår blå planet, sedan den skapades för ca 4,5 miljarder år sedan, anpassades den långsamt till den livsbringande planet den är idag. Hon är inte bara hem för oss människor utan för allt levande, som djuren och växterna, något som vi allt oftare glömmer bort. Vi människor är inte de enda som har rätt att leva ett drägligt liv på jorden. Hon finns där för oss alla. Just nu är det vårt enda hem vi har och visst är hon både praktfull och vacker. Om vi skulle sköta om henne och allt annat som lever på jorden, så skulle hon förbli vårt trygga hem i många miljoner år framöver. Det är vi vuxna som bär ansvar över allt som händer på jorden, men vi är dåliga på att just ta ansvar och sköta om henne. Vi skapar djupa sår genom att vi spränger och underminerar mark, förgiftar land, luft och vattendrag, skapar stora kalhyggen, hugger ner regnskogar mm. Var vi än kan, påverkar vi henne. Snart orkar hon inte längre hålla sig frisk på grund av människan, vi håller på att förstöra Moder Jord- vårt enda hem! Om vi inte själva bryr oss om henne så borde vi tänka på våra barn och barnbarn! Det är deras framtid vi fördärvar, deras chans att få ett sunt och frisk liv på balanserad och sund Moder Jord. Var är ni hjältar och medmänniskor som bryr er? Var finns erat engagemang? Varför tar ni inte tag i ert ansvar?
Jag har tusen viktiga frågor, men får inga svar..... Hans Vielhauer

Klimatet är i fara, med de ökade och växande effekter det har på vår Jord, även om det inte är lika påtagligt och begripligt, så är vår påverkan omfattande. Det är därför det är viktigt att vi alla hjälps åt att hindra Växthuseffekten att växa sig allt större, det är ett hot som berör allt levande på vår planet! Alla har ett ansvar. Växthuseffekten kan eskalera och döda miljontals växter, djur och människor. Vi har hört om det i många år nu. Om att världen riskerar att helt byta skepnad om vi inte begränsar den globala uppvärmningen. Det handlar om dramatiska förändringar där hela förutsättningen till liv på jorden påverkas. Den största orsaken till de snabba klimatförändringarna är vi människor och våra utsläpp av så kallade växthusgaser. Klimatet har visserligen alltid varierat - men de naturliga förändringarna är både mindre och långsammare än de som pågår nu. Några av växthusgaserna och ånga är följande, vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. Den här typen av gaser och ångor har egenskaper som gör att de kan absorbera vissa våglängder av den värme som är på väg att lämna jorden. De ökade halterna av växthusgaser gör därmed att en större del av värmen återstrålas tillbaka till jorden - vilket leder till temperaturökningar.

Problemen bara växer sig allt större! Det stora problemet med klimatförändringarna är att det inte sätts in några åtgärder eller att de är allt för få, rakt i motsatt riktning sker desto mer, det finns planer på att bygga 2 440 nya kolkraftverk världen runt fram till 2030, vilket enligt Climat Action Tracker skulle förändra växthuseffekten med 400% högre värden och hota och tillintetgöra tvågrads målet. Under 2018 ökade utsläppen av koldioxid med 2,7%. Vidare ökar vårt skräp av kemikalier, gifter och plaster i marker, sjöar och hav, vilket dödar mängder med växter och djur. En stor mängd med klimatförnekare åsidosätter forskningsmaterial och bildmaterial, de bygger upp websidor med egenkonstruerade förklaringar. Makthavare både inom politiken och marknaden kastar ur sig helt befängda förnekelser i alla dess former. Här finns många gånger ekonomiska särintressen som styr, här gäller bara "Skit i naturen och klimatet, det viktigaste är att vi kan få så store ekonomiska vinster som möjligt!" Att jordens klimatproblem bara håller på att förstärkas är för dem helt oviktigt. Något som de borde fundera över är, att utvecklingen med klimatförändringarna fortsätter och med detta kommer stora delar av ekonomin att rasa världen runt, då kan de stå där med deras skyhöga nyskapade skulder. Girigheter förblindar. Det som dock är mycket allvarligt är att viktiga politiska beslut försenas och problemen växer dag för dag. Hur allvarligt är läget och hur illa kan det gå? Som det ser ut i dag är läget redan akut! Vi ser inga lösningar utan bara problem i det sätt vi hanterar klimatet! Hundratusentals av befolkningen i Alaska, Grönland, Sibirien, Sydamerika, Sydeuropa, Kanada mm vittnar om de negativa effekterna som påverkar dem redan idag, i spåren av klimatförändringarna, men ingen lyssnar..... Sverige når inte FN:s mål till 2030 - svagt klimatarbete, läs mer längst ner på denna websida. Mänskligheten är enormt duktiga på att förstöra jorden, inklusive djur och växtlivet. Men vi har ett stort och viktigt ansvar som ingen förstår sig på!

Vi vet inte när jorden kommer att hamna i så stor obalans att klimatet skenar, vi vet bara att det kommer att hända om ingen förändring sker. Vad händer då om klimatet skenar? Även där finns det delade meningar, vissa antar att det kommer att bli lindriga förändringar. Men när man studerar de skeenden som redan inträffat i följderna av växthuseffekten så kan man anta att det inte blir lindriga klimatförändringar utan raka motsatsen. Växthuseffekten är ett globalt hot och drabbar alla länder, på vissa platser kan förändringen bli förödande, där öken brer ut sig i stora områden, medan andra platser får allt för hög nederbörd, vilket även det slår ut jordbruket. Brist på mat och rent vatten kommer att bli akut i många länder. Kraftigt ökade klimatflyktingar och ökad politisk oenighet som kan leda till våldsamheter, oro och frustration i hur man skall hantera detta. Om ett litet barn skulle leka med ett skarpladdat vapen så skulle vi naturligtvis hindra det, men när det gäller klimatförändringarna så låter vi allt ske, även om det kan medföra att mängder av människor hotas av döden, i form av svält, extremväder eller politiska oroligheter som kan blossa upp i spåren av skenande klimatförändringar. Många platser på jorden kan bli så påverkade att de näst intill blir omöjligt att överleva. Om värmegraderna ökar till 4-6 grader sker stora förändringar runt hela jorden, ismassor skulle smälta rekordsnabbt, vilket ökar vattennivåerna kraftigt jorden runt, större och ökade mängder oväder globalt, matbrist, massdöd av djur och växter. Stor ökning av skadeinsekter, stora områden hotas av rasrisker. Stark ökning av storskaliga skogsbränder. Stora ekonomiska kostnader och förluster som drabbar staten, kommuner och privatpersoner. Ökade kostnader på skador på infrastruktur, vägnät, tågräls mm. Kraftig ökning av sjukdomar på grund av stillastående vatten som kan bli grogrund för bakterier och ökad tillväxt för skadeinsekter, vidare kan följderna av kraftigt ökade värmegrader bli värmeslag, hjärtstopp, drunknings tillbud mm. Skulle värmegraderna bli över 10 grader drabbas alla länder mycket hårt och jorden hamnar i ett permanent katastrofläge, med massdöd som följd för allt levande. Allt rasar samman med få överlevande.

OBS! En temperaturhöjning på globalt 10 grader är inte konstant på alla platser på jorden, ju närmare länderna befinner sig polerna desto större blir temperaturförändringarna, vilket kan avvika upp till flera grader, exempelvis kan då en värmehöjning bli upp till 15 C eller mer än så. Även bergskedjor eller öppna ytor som exempelvis hav ger andra förändringar på temperaturen och vindförhållanden. Möten mellan varma och kallare luftmassor ger ökad risk för oväder, vilket kommer att öka påtagligt i högre värmegrader. Extremväder kan bli betydligt kraftfullare och vanligare, som skapar stora skador globalt, skador på naturen, infrastrukturen, skog, jordbruk, grundvatten, enorma kostnader för samhället, sjukvården mm. Hela samhällsstrukturen faller samman, ekonomin rasar, kaos råder globalt. Det är det här som vi alla kommer att bli utsatta för om ingen förändring sker!

Koldioxid binder värme, ju mer koldioxid i atmosfären desto högre värmegrader. Våra utsläpp ökar ständigt, detta har man kunnat bevisa genom jämförelser 800 000 tusen år tillbaka i tiden. Detta görs genom att borra djupt ner i isen på Alaska och hämta upp borrkärnor och studera ismassan. Idag undersöker man haven världen runt med sofistikerad utrustning, vilket visar att haven blir allt varmare.
Förbränning av fossila bränslen är ett av de största skälen till växthuseffekten, men även den ökade luftfuktigheten som det industriella jordbruket orsakar, spär på klimathotet. Även befolkningsökningen är en bidragande orsak till växthuseffekten, ju fler människor - ju fler utsläpp. Allt detta bidrar till att klimatkrisen ökar. Därmed hotar vi allt liv på jorden!

Havens riskfyllda resurs. Frigörs havsbottnens metan skulle det leda till en gigantisk klimatkatastrof. Denna artikel skrevs redan 2004 av Forskning och Framsteg.
Den är dock ännu mer aktuell idag då haven hela tiden blir varmare. Därmed ökar faran att metan släpps lös från haven. Haven består av 70% av jordens yta. Metan är en kraftfull växthusgas. Den är tjugo gånger effektivare än koldioxid. Metangas läcker ut i atmosfären från oljefält och vid oförsiktig hantering av naturgas. Biologiska processer bidrar också. Gasen bubblar upp ur myrmark och risfält, och den pyser ut ur termitstackar och ur magen på idisslande djur. Men metan bildas framför allt på havsbottnar. I de syrefattiga avlagringarna finns bakterier som lever av döda plankton och annat organiskt material som singlar ner till djupen. När bakterierna bryter ner det kolhaltiga materialet bildas metan som biprodukt. I princip är det samma mikrobiologiska process som sker i exempelvis myrmark och nötkreaturens magar. På bottnarna längs världshavens kuster, på de så kallade kontinentalsocklarna, avsätts också stora mängder organiskt material som följt med flodernas vatten ut i haven. Där är också metanproduktionen som störst. Även i exempelvis Bajkalsjön, Kaspiska havet, Svarta havet och Medelhavet bildas metan på bottnarna.
Skapar kraterfält på havsbottnen
På jordens yta förekommer metan vanligen som gas. Men på några hundra meters vattendjup, där trycket är högt och temperaturen låg, förenas metanet med vattnet och övergår i fast form: metanhydrat. Metanet är där inneslutet i ett tredimensionellt nätverk av vattenmolekyler. I nollgradigt vatten bildas metanhydrater från 400 meters djup.
Om havsvattnets temperatur stiger tillräckligt eller om trycket sjunker, börjar hydraterna falla sönder. Därmed frigörs metanet och övergår i gasform. Under vissa förhållanden kan förloppet bli explosionsartat och lämnar då efter sig stora kratrar på bottnen. I Barents hav, norr om Norge och östra Ryssland, finns områden där det är gott om sådana kratrar. Ett av de största kraterfälten är 35 kvadratkilometer stort. Kratrarna har vanligtvis ett djup på omkring 30 meter, och de kan vara allt från 30 till 700 meter i diameter.
En av världens främsta experter på metanhydrater är professor Erwin Suess på IFM-Geomar, ett maringeologiskt institut vid Universität Kiel i Tyskland. Enligt honom har kratrarna bildats under ovanligt varma somrar för omkring för 15 000 år sedan, då den senaste istiden var i sitt slutskede. Istäcket hade börjat smälta, och därmed lättade trycket på havsbottnen med följd att metanhydraterna blev instabila och föll sönder.
Metan kan också pysa fram ur bottnarna på ett stillsammare sätt. Så sker exempelvis vid den amerikanska Stillahavskusten utanför delstaten Oregon, där två kontinentalplattor kolliderar. Den ena plattan, kallad Juan de Fuca, trycks långsamt ner under den nordamerikanska plattan. På grund av plattornas rörelser pressas sediment med metanhydrater upp mot havsytan, varvid gasen frigörs. Processen sker 800 meter under havsytan vid en temperatur på 8 grader.
Resultat: En värmekatastrof
Om lufthavet plötsligt skulle tillföras stora mängder metan från sönderfallande metanhydrater, skulle balansen rubbas eftersom det då inte bildas tillräckligt med hydroxyljoner för att hålla luftens metanhalt på konstant nivå. Beroende på metanutsläppens storlek skulle vara, kan det ta årtionden eller ännu längre innan metanhalterna sjunker till normala nivåer. Som växthusgas påverkar metanet jordens energibalans genom att bilda ett atmosfäriskt filter, vilket hindrar värme från att stråla ut i rymden. Ett väldigt metangasutsläpp för 55 miljoner år sedan ledde på så sätt till en klimatkatastrof. Jordens temperatur steg flera grader. Följden blev att ett stort antal livsformer i havet dog ut. Utdöendet pågick i omkring 20 000 år.
Katastrofen fick den gången sin början genom att den indiska kontinentalplattan kolliderade med den asiatiska. Kollisionen ledde till omfattande jordbävningar på havsbottnen. Stora lager av metanhydrater föll sönder, varvid metanet förgasades och steg upp i atmosfären. Det tog runt 200 000 år för jorden att återhämta sig från den värmekatastrofen. Ingen vet konsekvenserna när Metan bubblar upp i Polarhavet, vilket enligt forskarna sannolikt beror på att varmt havsvatten från Atlanten har trängt in och tinat upp frysta metandepåer på havsbotten. Exakt hur allvarliga konsekvenser metanläckaget kan få är svårt att sia om, för ingen av forskarnas klimatmodeller har med fenomenet i ekvationen. Orosmolnet är att lagren av metan i permafrosten och frusen metan i haven är enorma, och om utsläppen ökar när temperaturen stiger kan det leda till en mycket kraftig uppvärmning av klimatet.

Växthuseffekten är ett samlingsbegrepp för många olika klimathot och miljöhot, dels koldioxidutsläppen, överbefolkningen, ökade mängder vattenånga via industriellt jordbruk, ökade mängder gifter och plast i haven dödar mängder med alger, som är den största andelen som renar koldioxid, nu påverkar vi balansen från alla håll, vilket förstärker växthuseffekten. Även jetströmmar och havsströmmar påverkas av ökade värmegrader, dessa ingår även de i växthuseffektens problematik. Även ökningen av skogsbränder och att de i sin tur släpper ut mer koldioxid ger även det en ökad effekt på växthuseffekten, även skövlingen av regnskogar globalt påverkar. Ökade värmegrader i jordlager smälter permaisen och frigör mängder med metan som är ett ännu större hot än koldioxid.

Sverige ligger på en värmeökning av +2,16 C. Dagens Nyheter 2019 09 29. Den globala värmehöjningen är olika från plats till plats på jorden, värmehöjningen är större närmare polerna - därför har temperaturen i Sverige ökat mer än världen som helhet.
Idag ligger Sverige på en totalökning av +2,16 C, vilket redan är över den rekommenderade ökningen av max +1,5 C. Men uppvärmningen fortsätter och just nu finns inget trendbrott i sikte.

Hur skall vi minska hoten från Växthuseffekten? Tips från WWF. - Enligt min mening är tipsen dock allt för positiva. Man har inte beaktat trögheten i att ta obekväma politiska beslut som behövs för en förändring, detta måste även bli effektfullt på global nivå med de motsträvheter och intressekonflikter som står i vägen.
Vi står inför utmaningar där vi måste anpassa oss efter nya förhållanden - och framförallt minska vår klimatpåverkan. Men att endast anpassa sig till förändringar är orealistiskt. De fattigaste på vår jord och många djur klarar inte ens de förändringar vi ser i dag. WWF vill se att Sverige tar en ledande ställning i klimatarbetet utifrån de unika förutsättningar som Sverige har idag. Vi har lösningarna för att bygga ett hållbart samhälle i harmoni med naturen och inte på dess bekostnad.
Vi måste komma överens. Trots olika förutsättningar måste världens länder komma överens och arbeta tillsammans. För att minska utsläppen tillräckligt för att hamna väl under två graders global uppvärmning och sikta på max 1,5 graders global uppvärmning behöver vi fasa ut alla fossila bränslen och dess utsläpp till år 2050, samt få ned utsläpp av andra växthusgaser kopplat till exempelvis mat. Men att minska utsläppen är bara en del av lösningen. Genom att stoppa den ohållbara avverkningen av jordens skogar samt skapa ett klimatanpassat jordbruk kan vi också höja upptaget av koldioxid.
Vi har tekniken - förändringen är möjlig. Det finns stora möjligheter att genomföra denna förändring i och med att teknik för markant energieffektivisering och förnybar energi finns tillgänglig världen över. I rapporten Energy Report visar WWF hur en global omställning till 100 procent förnybar energi till 2050 är möjlig främst med implementering och kommersialisering av tillgängliga innovationer. De kunskaper som behövs för att möta klimatförändringarna finns redan idag, och väl inriktad ny forskning och utveckling kommer att ge oss ännu fler verktyg och teknik. Inom några områden är forskning och utveckling samt demonstrationsanläggningar fortfarande nödvändiga för att lösa klimatutmaningen, som till exempel för stålindustrins utsläpp och tunga transporter.
Världsnaturfonden WWF visar i rapporten Hållbar energi - 100 % förnybart på naturens villkor hur vi i Sverige fram till år 2050 kan klara hela vår energiförsörjning av bostäder, transport och industri med enbart förnybar energi. Som föregångsland bör Sverige ha som ambition att uppnå 100 procent förnybar energi och fossilfrihet så snabbt som möjligt - redan till år 2030 vore en god ambition. Det som krävs är en stark vilja att visa vägen ur fossilsamhället inom politik, industri och finansiell sektor.
Det innebär inte bara bättre energikällor utan också en effektivare förbrukning. Där ingår till exempel energieffektivare hus och belysning men också en hållbarare livsstil, där vi från rika länder kan ändra beteenden utan att offra vår livskvalitet samtidigt som flera miljarder människor från utvecklingsländer får en nyutbyggd och säker tillgång till ren energi. Sverige måste ta ledningen.
Det är vi som bor i den rikare delen av världen som lättast kan ta vårt ansvar. Det är en myt att omställningen skulle vara kostsam. Naturligtvis kommer det att ske en omfördelning mellan olika sektorer och några av dagens stora företag måste förändras i grunden om de inte ska förlora stort på en omställning. Det har redan skett vad gäller stora energibolag som Vattenfall, Fortum och Eon. Denna typ av förluster kommer att drabba även andra sektorer med stora utsläpp genom att disruptiva företag med klimatinnovationer etablerar sig och tar marknadsandelar från de aktörer i näringslivet som släpar efter.
Allt är på plats. Sverige behöver bara modet och beslutsamheten. Det som krävs idag är vilja och mod att tänka i nya banor. Sverige har unika förutsättningar att göra något åt koldioxidutsläppen och tjäna stort på det ekonomiskt. Sverige rankar som ett av världens främsta länder på miljöinnovation i relation till vår BNP. Vi är fantastiska på att få fram nya, innovativa företag som kan lösa klimatproblemet och skapa jobb, men vi har väldigt svårt att få dessa att växa.
På våra universitet bedrivs banbrytande och relevant forskning som sedan inkuberas till nya småbolag med en potentiell världsmarknad. Sverige har även naturliga förutsättningar, med långa kuster, goda vindförhållanden, lika god solinstrålning som Tyskland, stora vattendrag och mycket skog, som ger oss unika möjligheter att ansvarsfullt ta tillvara på förnybar energi.
Åtskilliga svenska regioner, städer, små och stora företag tar dessutom miljöfrågor på allvar och politiska partier har frågorna högt på agendan. Kort sagt, det är svårt att finna något annat land i världen med bättre förutsättningar än Sverige att påbörja en snabb omställning till ett hållbart och helt fossilfritt energi-, industri- och transportsystem. Och om vi inte satsar på en snabb sådan omställning så får inte heller de innovativa bolagen en hemmamarknad i Sverige, vilket innebär att de istället får gå i konkurs eller etablera sig på andra ställen.

Denna websida har den mest utförliga beskrivningen av de klimathot vi står inför, vi samlar ständigt in ny information världen över. Vårt arbete är mycket viktigt, men kostar även mycket pengar. Därför behöver vi ert stöd för att vi skall kunna arbeta vidare. Vill ni hjälpa oss ekonomisk så går det bra att swisha via 0703 829292, annars måste vi i värsta fall lägga ner websidan, vilket vore en stor förlust för alla. Växthuseffekten innebär att det är mänsklighetens angelägnaste problem som vi står inför... någonsin! Att veta vad som händer och varför, är viktigt för att vi skall kunna mildra effekterna, innan det blir för sent. På höger sida i menyn kan du mer i detalj studera de olika klimathoten.

Vi kommer att besvara många frågor om just klimatet i våra föreläsningar:

Hur omfattande är klimathotet?

Vad kan vi göra för att lindra effekterna av ett klimathot?

Hur stor påverkan har jordbruket och dess ökning av vattenånga i atmosfären?

Hur påverkar växthuseffekten vår ekonomi?

Hur stor inverkan har befolkningsökningen och varför har den det?

Vad menas med en accelererande klimatförändring och hur allvarlig är den?

Kommer det att finnas tillräckligt med mat och rent vatten om klimathotet blir värre?

Varför förekommer det ett klimathot?

Klimathotet växer sig allt större, dag för dag, varför?

Hur stort ansvar har varje generation att lämna över en frisk och välfungerande jord? Idag tar ingen ansvar över de skador vi vållar jorden, med klimatet och de gifter vi släpper ut, som i slutändan drabbar våra barn och barnbarn som får ta över förödelsen!

Här kommer vi även att ta upp mycket fakta som många är helt ovetande om, vilket påskyndar växthuseffekten till en punkt då klimatet kan börja skena och bli till en global katastrof, där vi tappar kontrollen helt, då jordens balans stannar upp och allt exalterar till mycket höga krisnivåer.

Tycker du att 2019 har varit lugnt när det gäller klimathoten? Läs vår rapportering över händelser under 2019 längst ner på denna sida!

Har du frågor kan du nå oss på telefon: 0703 829292

Eller Maila oss på:

djurambulans@comhem.se

hans.vielhauer@klimathotet.net

Rädda jorden, växter, djur och människan undan Klimathoten. Börja agera. NU!

Verkligheten står inför din dörr!

Människor har svårt för att bryta vardagen, rutiner följer vår vardag och vi har svårt att ta in förändringar som kan bryta och ändra vårt sätt att se "verkligheten". Nu står vi inför ett växande globalt hot som rycker närmare och närmare, dag för dag. Men det som vi ser som vardagen som innebär en trygghet och en fast punkt kan snart ändras till ett bryskt uppvaknande. För verkligheten står snart framför din dörr och knackar på. Då måste vi inse fakta, om vi vill eller inte, vi har inget val.

Att vi ständigt lever i en verklighetsflykt och flyr från de stora problemen har sitt pris, när människan äntligen förstår att vi måste visa hänsyn och aktivt arbeta för ett bättre klimat är det troligtvis redan försent. Vi har blundat allt för länge inför fakta och problemen växer sig allt större. Utsläppen ökar av koldioxid, likaså utsläpp av gödningsämnen och övriga gifter i marker, vatten och luft. Massdöd av bin och humlor globalt orsakar svält och brist på matvaror. Ökade värmegrader påverkar oss på många sätt, brist på fisk , brist på vilt, stora svårigheter med odling av spannmål, grönsaker, frukt. Stora svårigheter med uppfödning av gris, nöt mm på grund av brist på foder och vatten. Stora områden går inte längre att odla på. Klimathotet kommer att slå hårdast mot de redan utsatta fattiga länderna, men även Sverige kommer att bli berörd på ett omfattande sätt!

Vårt väder i förändring
Saltpartiklar, damm, sot, sandkorn mm bildar partiklar som blir en del av atmosfären, dessa i sin tur påverkar molnen och dess livslängd. Årstiderna påverkar på olika sätt vädret och klimatet. Mer partiklare i luften, desto större påverkan blir det på vädret, detta kan även bli till extremväder, med kraftiga åskväder och hög nederbörd. Forskare lär sig allt mer hur allt detta komplicerade system som vädret är fungerar och hur stor mänsklig påverkan är eller kommer att bli. Prognoserna blir allt bättre och förutsägelserna mer exakta, idag är det viktigare än någonsin i spåren av växthuseffekten att förstå helheten. Extremväder påverkar vårt samhälle mer och mer, de blir allt mer kostsamma och är ett växande globalt problem. Att orkaner och extra kraftig nederbörd förstör och dödar liv samt skador på infrastrukturer kostar miljarder. Risken för ökad mängd kraftfullare orkaner är stor i framtiden. Därför är studier på väderfenomen så viktiga, dessa utförs med hjälp av vädersatelliter, specialbyggda flygplan, havsforskning och markbaserade mätutrustning. All forskning bekräftar att växthuseffekten hela tiden förstärks, även jetströmmar och havsströmmar påverkar vädret, temperaturen höjs i haven vilket påverkar dessa alltmer, vilket medför kallare vintrar/skiftningar med milda vintrar och varmare somrar. Större variationer - Större frekvenser av extremväder. Bättre teknisk utrustning gör att man allt exaktare kan förutspå vädret, vilket är en strategisk viktig del att förstå vår framtida påverkan på väder och klimat.

Att oron stiger bland befolkningen är en naturlig del i allt informationsflöde, men istället för att bara prata sönder allt i oändliga diskussioner, som inte leder till något utan bara skapar fler frågotecken, som i sin tur leder till att man tröttnar på allt och saknar handlingskraft. Vi måste äntligen komma fram till konkreta handlingar och starta en förändring. Det är den som saknas, att vi äntligen gör skillnad. Sluta prata, börja agera!

Klimathotet växer dag för dag och blir snart helt ohanterlig, utsläpp som vi gör idag påverkar oss först om 10-15 år, så lång efterverkan har det, den kommer att drabba oss globalt från alla håll. Hoten är så omfattande att jorden kan komma att befinna sig i ett katastrofläge, extremare väder, med långa och omfattande värmeböljor, skogsbränder, betydligt kraftigare stormar, orkaner, skyfall, översvämningar. Som medför matbrist, vattenbrist, kraftigt ökade flyktingsvågor, stora ekonomiska kostnader. Detta kommer att drabba jorden globalt, att få stöd och hjälp utifrån kommer att bli mycket svårt då alla är lika utsatta. Alla resurser och ansträngningar kommer att ligga på bristningsgränsen, oro och rädsla kommer att bli en vardaglig företeelse, vilket kan vålla och orsaka demonstrationer och upplopp.

Skogsbränder i Sverige kommer att öka!
Faran för skogsbränder i Sverige är stor, på grund av det växande klimathotet, ökad global uppvärmning medför ökad värme i alla länder. Sedan 1950 talet har skogsnäringen i Sverige målmedvetet inriktat sig på barrskog, därför efterfrågan ligger i den riktningen. Blandskog med lövträd och barrträd minskar faran för större skogsbränder. Just granar med låga hängande kvistar tar lättare eld vid markbränder och kan utveckla kronbränder, där elden sprider sig längst ner, ända upp till toppen av trädet (kronan av trädet). Dessa bränder ger en intensiv och hög värme med kraftig gnistspridning som i sin tur kan hoppa mer än 20 tals meter från träd till träd. Även dikning av våt marker i skogsområden, som normalt hämmar eldspridning förekommer på många marker. Allt detta gör att våra skogar i Sverige är extra utsatta för skogbränder. Effektivisering av skogsnäringen med målmedveten minskning av lövträd ökar brandfaran och risken för storbränder. Bränder kan orsakas av en rad olika grunder, som vid gnistbildning av järnväg, oaktsamhet, blixtnedslag mm. Men generellt ökar risken vid värmeböljor. SMHI förutspår att vi kommer att se fram emot större och intensivare skogbränder i följd av växthuseffekten. Även stora ekonomiska förluster i förlorade inkomster via skogsnäringen, plus att skogsbränder i sin tur ökar på koldioxid utsläppen.

I spåren av växthuseffekten dödas mängder av djur. Valrossar tvingas upp i bergen - där de faller mot sin död. Havsisarna smälter och djuren i Arktis får allt mindre plats att leva på. Nu visar nytagna bilder valrossar som tvingats upp i bergen - och som faller fritt på vassa klippor när de ska ta sig ned. - Det är skrämmande. Jag blir själv väldigt berörd av det här, det ska inte ske, säger Tom Arnbom, havsexpert på WWF. I Netflix-serien "Our planet" kan man se skrämmande filmer på valrossar i en situation vi inte är vana att se dem. Nytagna bilder från östra Ryssland visar nämligen valrossar som tvingats upp i bergen - och som faller okontrollerat från höga klippavsatser när de ska försöka ta sig ned. Trampar ihjäl ungar i panik. Sedan dess har tiotusentals valrossar fortsatt lämna vattnet. Men djuren kan bli stressade av befinna sig på land, menar Arnbom. - Det är lätt att det blir panik och så ska alla ut till havs samtidigt och då trampar de ihjäl ungar och äldre djur som inte klarar av det. Det är som att du har två ton tunga bilar som alla ska ut till havs samtidigt. Dessutom drabbas sälar, pingviner, isbjörnar, olika arter av fisk av massdöd som en direkt följd av klimat förändringarna.

Människan saknar insikt. Vårt största problem är att vi inte i tid kommit med en insikt och med kraftiga motåtgärder, utan istället låtit läget bli allt allvarligare, till en punkt då allt bara börjar skena iväg. När jorden inte längre orkar hålla en frisk och sund ballans på grund av människans negativa påverka, då börjar allt falla samman som ett enda stort korthus och vi människor är de skyldiga!

En Bättre Framtid för oss Alla

Här finns allt från djupare information om klimathoten, miljöfrågor, tekniska framsteg, historiska händelser, film och spelbranchen mm.
Genom att vi satsar på en bred bas når vi ut betydligt mer, vi vänder oss till alla, barnfamiljer, pensionärer, företag, skolor, forskare inom främst miljö och klimat. Vi har stora förändringar att vänta oss i framtiden tack vare klimatet. Alla världens länder måste hjälpas åt för att finna lösningar, läget är redan nu akut.

Problemen är troligtvis de störta utmaningarna mänskligheten stått inför och tiden bara rinner iväg, dag för dag, månad för månad. Detta innebär att läget hela tiden förvärras och problemen blir allt svårare att lösa. Väntar vi för länge kan klimatet börja skena och bli helt ohanterlig.

Fantasy and Fact arbetar för att informera, hur hanterar vi klimathotet? Vad skall vi göra för att lindra effekten av växthuseffekten? Hur och på vilket sätt arbetar företag och kommuner för att motverka klimatförändringarna?

Vi kommer att bjuda in till möten och diskussioner, vi kommer att bli mötesplatsen, inte bara för Borås utan för hela Sverige. Vår målsättning är att bli en central roll för att sprida kunskaper och information, Detta är ytterst viktigt för förändringarna kommer att bli stora i vårt samhälle, utan information och stöd kommer det att leda till rädsla och osäkerhet i vårt samhälle.

Mer om anläggningen Fantasy and Fact kan du läsa nedanför

Vi vill skapa en bättre miljö med ett tryggare djurskydd i framtiden. Mycket måste förändras i vårt samhälle och läget är akut!

Vill du bli en del av ett bättre Samhälle, som bryr sig?

Vi kan gemensamt påverka framtiden med en bättre Miljö och ett tryggare Klimat. Vi planerar att bygga upp en anläggning som arbetar för en mer hållbar framtid för oss själva och kommande generationer. En plats som banar vägen för en tryggare, friskare och bättre plats för oss alla med bättre levnadsvillkor och ett mer hållbar klimat för alla inblandade. Vår framtid kan vi påverka redan idag, genom att ta de rätta besluten som gynnar både människor och naturen. Klimatfrågan har länge åsidosatts och åtgärder som behövs har inte kommit till stånd, vilket gör att problemen bara växer. Att inget händer och utsläppen bara växer från dag till dag är ett mycket allvarligt läge, det går inte längre att skjuta upp problemen!

En ny rapport innebär illavarslande besked för jordens klimat. Utsläppen av koldioxid ökar kraftigt under 2018 - med uppskattningsvis 2,7 procent - till en ny rekordnivå. En ovanligt kall vinter och varm sommar i Nordamerika anges som en av orsakerna. - Det blir kristallklart att världen misslyckas med att styra in på en kurs som överensstämmer med målen i Parisavtalet 2015, säger Glen Peters, en av rapportförfattarna från Global Carbon Project.

Vårt samhälle håller på att förändras. Vill du leva i ett harmoniskt land där man lär sig att gemensamt arbeta och främja en bättre miljö som medför ett bättre klimat, som skapar förutsättningar att skydda djurliv och växtliv och i slutändan gynnar oss själva? Ett vackert och sundare samhälle för trivsel och bättre hälsa. Du som företagare har en unik chans att lägga grunden till en anläggning som säkrar arbetstillfällen och tryggar hela Borås området, som skapar en ny turistanläggning som är till gagn i hela regionen, då är Fantasy and Fact det som passar bäst. Även de akuta problem som vi alla står inför i en nära framtid med växthuseffekten, där information sprids och förslag ges för viktiga motåtgärder via oss. Mycket kommer att förändras för att vi skall kunna nå klimatmålen, detta kommer att beröra alla, djur, växter, människan. Vi behöver vägledning och målinriktade budskap, Vad skall vi göra? Hur och när? Människan står inför de största problemen någonsin!

Fantasy and Fact är en anläggning som fokuserar på miljön och hur viktigt vårt engagemang är för att skapa de rätta förutsättningarna för en hållbar framtid och ett sundare leverne för oss människor och för naturen. Fantasy and Fact är ett centrum för information och svarar på allt mellan himmel och jord. Den skapar inspiration och förutsättningar för en förståelse för allt, både fakta som fantasi.

Anläggningen namn har den fått för att den berör allt omkring oss, den mångfald som finns i vårt samhälle, såväl film och spelindustrin, sagor, forskning, teknik, miljöfrågor mm..... Ja allt som finns i vår vardag, för allt angår, berör och påverkar oss. Dock är vårt fokus på miljön och klimatet, hur viktig den är och att vi skyddar och bevarar den. I montrar visar vi information tydligt steg för steg hur allt på jorden hänger ihop och hur viktig ballansen och jämvikten är i naturen. Vi förklarar och beskriver så alla förstår.
Vi presenterar på ett intressant och berikande sätt varför saker och ting är som de är.

Klimathoten ökar från dag till dag, inget händer! I en ny rapport från FN:s klimatpanel varnas för allvarliga konsekvenser för planetens framtid om uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5. - För att ha en chans att stabilisera uppvärmningen vid 1,5 grader är vi i ett läge där vi har mindre än tio år kvar om vi fortsätter på dagens kurs, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap.

Barn oroliga för klimathoten!
15-åriga Greta Thunbergs klimatstrejkar och visa öppet sin oro inför klimatet, hon har uppmärksammats över hela världen efter sin skolstrejk utanför riksdagen. Nu befinner hon sig på klimattoppmötet i Katowice, där hon har gått på möten och hållit tal.
Sju av tio högstadieelever oroar sig för klimatförändringar. Klimatförändringar oroar barnen mer än risken att själv drabbas av någon allvarlig sjukdom. Var är det för en värld vi lever i, där barnen har större insikt och förståelse för klimathoten än vuxna. Barn skall känna trygghet, att de vuxna tar ansvar och skyddar dem, politiker, företag.. ja hela samhället skall ge barn trygghet, så att de inte behöver upplever rädsla och osäkerhet, vi vuxna skall ge barnen en bra och trygg framtid.

Bättre djurskydd. Däggdjur riskerar att försvinna i snabb takt! 25 oktober, 2018 Artikel från Göteborgs universitet. Ämne: Natur & teknik. Många däggdjur kommer att dö ut de kommande femtio åren om inget görs för att hejda utvecklingen. En studie från Århus och Göteborgs universitet konstaterar att djur och växter utrotas så hastigt att evolutionen inte kan kompensera för den miljöpåverkan vi människor utövar på jordens arter.

Även djurskydd ingår i vårt åtagande, mängder med djur skadas på grund av trafiken. Det är både småvilt, men även katter och hundar. Vidare är staket och stängsel ett annat område där skador uppstår. Det är heller inte ovanligt att fåglar flyger mot fönster, med kroppskador som föld. Det är vi människor som är orsaken till detta, därför tycker vi att det är självklart att det är de boende som skall stå för rehabilitering om något djur skadar sig. Även en viltvårdanläggning är viktig i vårt område.
Vi kommer att aktivt arbeta för att hitta lösningar, men vi behöver er hjälp! Överskottet i anläggningen går till att bygga upp och driva en viltvårdsanläggning.

Information är själva nyckel till framgång, att förstå hur saker fungerar och varför de gör det. Endast genom att nå ut till gemene man når man framgång och kan arbeta tillsammans för ett bättre samhälle.

Vår styrka är vår mångfald, så låt oss utveckla den till något som gynnar oss alla och stärker och förbättrar. Vi har nycklarna till framtiden, tillsammans kan vi skapa lösningar som skapar de rätta förutsättningar för ett bättre liv för oss alla som finns här på jorden. Vi har alla ett gemensamt ansvar, inte bara för oss själva utan även för kommande generationer.

Har du frågor kan du nå oss på djurambulans@comhem.se

Hans Vielhauer, Fantasy and Fact

djurambulans@comhem.se

Med vänlig hälsning

Hans Vielhauer

Hagel kan skada grönsaker, spannmål, bilar, tak mm, ett växande klimathot. De kan även bli mycket höga ekonomiska kostnader efter alla skador de orsakar.

I spåren av Växthuseffekten 2019

Naturskyddsföreningen 2019. Forskarna är rörande överens om att extrema väderhändelser kommer att bli vanligare, må det vara extrem hetta, extrema skyfall eller kraftigt ökade stormar i och med klimat förändringarna. Ett varmare klimat är helt enkelt mer instabilt och kan ge olika konsekvenser i olika delar av världen. Hagelstormar, översvämningar, rasrisker som kan orsaka jordskred och blixtnedslag (som ökar risken för bränder), kan vara följden av extrema skyfall.

Skyfallen kan bli ännu värre i ett förändrat klimat, Uppdaterad:6 december 2018
Ny forskning kring skyfall i ett förändrat klimat visar att klimatförändringens effekt på skyfall kan ha underskattats hittills. De nya beräkningarna med en mycket mer detaljerad regional klimatmodell visar att skyfallen ökar uppemot dubbelt så mycket mot vad tidigare modellsimuleringar visat. Forskare från SMHI har i ett europeiskt projekt studerat skyfall i ett förändrat klimat. De har använt en nyutvecklad regional klimatmodell med mycket hög upplösning och studerat 10 regnrika sommarmånader från de senaste 20 åren.
Projektet visar att den mycket högupplösta modellen ger en bättre bild av nederbörd, och då särskilt kraftiga skyfall, i dagens klimat. När forskarna sedan utför experiment med modellen för ett varmare framtida klimat blir ökningen i skyfallens intensitet mycket större än vad tidigare resultat visat på.

Klimatförändringar kan uppstå på olika sätt. Klimat ska inte förväxlas enbart med väder. Trots global uppvärmning kan delar av världen periodvis ha kallt väder, som när kall polarluft kantrar ned över Nordamerika eller påverkar vädret i Europa, jetströmmar har större betydelse och påverkan än man tidigare trott. Även den påverkan som utgår kan variera och skadeföljden ger olika resultat så är dock slutresultatet densamma på grund av mänsklighetens inverkan som åsamkar klimatförändringarna.
Avtal har slutits mellan världens länder med målsättning att minska utsläppen av koldioxid. Om det räcker är oklart, just nu ökar mängden utsläpp globalt. Tyvärr tyder mycket på att insatser kommer försent, på grund av att det går för långsamt, eftersom klimatförändringarna sker fortare än väntat.

Några exempel för 2019:

Nordöstra Australien drabbad av översvämningar. Publicerad 03.02.2019 Tusentals människor har tvingats lämna sina hem på grund av översvämningar i delstaten Queensland i nordöstra Australien. På en vecka har staden Townsville med cirka 200 000 invånare fått 1012 millimeter regn. Det tidigare rekordet, 886 mm, uppmättes under en förödande översvämning år 1998. Meteorologer har varnat för ett allvarlig läge eftersom det har regnat kraftigt i den lokala dammens tillrinningsområde. Den lokala polischefen Steve Munro säger att det väntas regna kraftigt fram till mitten av veckan. Han säger att 400 - 500 hem nu berörs av översvämningen, men att siffran i värsta fall kan stiga till mellan 10 000 och 20 000.

Minst 70 döda i översvämningarna i Iran. Publicerad 6 april 2019. Iran evakuerar fler översvämningshotade städer och byar eftersom mer regn väntas i de sydvästra delarna i landet. Hittills har 70 personer omkommit i översvämningarna. Även i grannprovinsen Lorestan, där sju byar hotas av jordskred, skulle evakueringar genomföras.

Snabb kollaps av permafrost ökar klimatutsläppen. 2 maj, 2019. Artikel från Stockholms universitet. Snabbt tinande permafrost kan ge landskapsförändringar som tidigare klimatmodeller inte räknat med. När isen tinar kan markytan kollapsa vilket leder till försumpning och jordskred, och klimatutsläppen fördubblas jämfört med tidigare prognoser.
En "slumrande jätte" finns dold i permafrost, den frusna marken under tundra och skogar på norra halvklotet. När den jätten vaknar får det stora konsekvenser för den globala uppvärmningen, visar en ny studie som har letts av Merritt Turetsky, University of Guelph i Kanada. I forskarteamet ingår tre forskare från Stockholms universitet, Gustaf Hugelius, Peter Kuhry och Britta Sannel från Institutionen för naturgeografi.
Markytan kollapsar. Forskare har länge studerat hur permafrost som tinar långsamt och gradvis påverkar utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den här studien fokuserar istället på hur relativt snabb förlust av is i marken kan förändra landskapet. Is i marken är en naturlig del av permafrost och när det varmare klimatet smälter isen kan markytan kollapsa vilket leder till försumpning och jordskred. I den nya rapporten har forskarna lagt ihop mätresultat från olika regioner för att uppskatta den totala effekten av snabbt tinande mark.I den orörda tundran på nordöstra Grönland gör smältande is i marken att en ny sjö bildas där inga sjöar tidigare fanns. - I nuläget vet vi tillräckligt mycket om de här systemen för att säga att snabbt tinande permafrost kan få omfattande konsekvenser för klimatet. Men vi behöver fortfarande mer fältdata för att bättre kunna förutsäga var de här landskapsförändringarna kommer äga rum, säger Gustaf Hugelius.

Översvämningar i Bosnien utlöste larm på Balkan. Publicerad 14 maj 2019. Både Bosnien-Hercegovina och Kroatien har den senaste veckan drabbats av kraftigt oväder, vilket har förorsakat översvämningar som förstört dussintals hem och vägar, rapporterar flera internationella nyhetsbyråer.

Naturkatastrofen" som förstör skörden i Frankrike. Publicerad 17 juni 2019. Den 17 juni drabbades sydöstra Frankrike av ett oväder som ödelade odlingar. Jordbruksministern har lovat att utlysa krisläge för vad de kallar en naturkatastrof. Kraftigt regn och hagel stora som pingisbollar föll under lördagen över sydöstra Frankrike. Värst drabbad är regionen Auvergne-Rhone-Alpes, som gränsar till Schweiz som också drabbats.

Franskt nödläge. Auvergne-Rhone-Alpes är en av Frankrikes största matproducenter. Enligt jordbruksminister Didier Guillaume har många bönder förlorat 80 till 100 procent av sin skörd. Han har lovat att utlysa nödläge. - Det är katastrofalt. Jag har sällan sett scener som de här. Det är otänkbart att bönder ska tvingas till konkurs på grund av det här, säger han till tv-kanalen BFM under söndagen.

Även Sverige drabbad av hagel, Juni 2019. Hälften av ärterna förstörda. Halva det skift med ärter som Kornboden odlar på kontrakt är till exempel helt förstört. På ett havrefält som drabbades uppskattar Fredrik skadorna till 20-30 procent. Kraften i hagelskuren var så stor att veteax hade klippts av. Bucklor på bilarna. Ovädret orsakade skador i form av sönderslagna fönster, trasiga altantak, samtidigt som gator och fastigheter översvämmades. 2 700 bilägare köar efter hagelstormen hos skadebesiktning. Tusentals bilägare står i kö för att skadebesiktiga eller reparera sina fordon efter det kraftiga hagelovädret i Lidköping. Nya Lidköpings-Tidningen har ringt runt till bilfirmor och verkstäder och kommit fram till att det rör sig om cirka 2 700 bilar som köar i kommunen. Uppdatering 2019 10 10. Hagelstormen kostar tiotals miljoner, - Det handlar om kostnader för flera tiotals miljoner kronor, säger skadechefen i Skaraborg, Ulf Lindholm.

Klimatforskaren: "Vi kommer få mer extremt väder i framtiden" Publicerad 26 juni 2019. Fler värmeböljor, som den som nu drabbat Europa, och kraftiga regnoväder kan bli allt vanligare i och med klimatförändringarna. - Det passar in i bilden vi har om den globala uppvärmningen, säger klimatexperten Gunilla Svensson till SVT.

I en staden Guadalajara i Mexiko kom det ner stora mängder hagel och begravde bilar. 2019 07 01. Delar av den mexikanska staden Guadalajara begravdes under söndagen i hagel och militären kallades in för att hjälpa till att röja gatorna. Omkring 200 bostäder och lokaler uppges ha skadats i samband med ovädret och ett stort antal fordon begravdes i upp till två meter höga hageldrivor.

Rekordvärme uppmätt i Frankrike: 45,9 grader. Publicerad 28 juni 2019. Värmeböljan i Europa har resulterat i ett nytt väderrekord. I kommunen Gallargues-le-Montueux i södra Frankrike har så mycket som 45,9 grader uppmätts, enligt landets nationella väderinstitut Météo France. Det är den högsta registrerade temperaturen i landet sedan man började med mätningar - och franska myndigheter har vidtagit åtgärder mot den farliga hettan.Över 20 döda efter ras i Bombay. Sammanlagt 27 personer har dött sedan väggar och murar kollapsat i på tre olika platser i Indien. Det är de pågående monsunregnen som lamslagit stora delar av mångmiljonstaden Bombay med omnejd.

I den ryska regionen Irkutsk har drabbats av kraftigt regn som lett till stora översvämningar. Tusentals människors hem har svämmats över.

Skogsbränder i Frankrike och Spanien. Bränder rasar på flera platser i Spanien och Frankrike. En brand som startade på fredagskvällen i staden Almorox, väster om Madrid, har vuxit till 1 500 hektar och den har lett till att en by evakuerats. En annan skogsbrand härjar nära Toledo, söder om huvudstaden. Samtidigt fick brandmän under lördagen till slut kontroll på den stora skogsbrand i nordöstra Katalonien som bröt ut i onsdags och som spridits i och med hettan och starka vindar.

Förtvivlade vinbönder. I regionen Gard i Frankrike rasar också flera bränder. Lokala medier rapporterar att en man, som beskrivs som psykiskt instabil, har gripits för att ha anlagt bränder. Det var i samma sydfranska region som byn Gallargues-le-Montueux på fredagen uppmätte 45,9 grader, den hittills högsta temperaturen i Frankrike. Vid hög värme ökar risken för större skogsbränder och spridningen av dessa, även om de är anlagda.

Över en miljon evakueras efter kraftigt skyfall i Japan. Publicerad 3 jul 2019 kl 07.47. Över 600 000 människor evakuerade efter kraftigt regn i Japan. Vattennivån stiger i Kotsuki river i Kagoshima, som drabbats av störtregn de senaste dagarna.Södra Japan har drabbats av ett rejält skyfall. Nu måste över en miljon invånare evakueras, rapporterar Reuters. - Vi vill att folk ska förstå att en situation där de måste skydda sina liv är nära förestående, säger meteorologen Ryuta Kurora enligt Japan Times. Sen i fredags har det fallit upp till 1 000 millimeter regn i delar av Kyushu, den sydligaste av Japans huvudöar, skriver Reuters. Och det kraftiga regnet väntas fortsätta till torsdagen. Nu har över en miljon invånare i södra Japan - i prefekturerna Kagoshima och Miyazaki - beordrats att evakuera. Det finns risk för både jordskred och översvämningar i samband med den massiva nederbörden. Ytterligare 930 000 personer har uppmanats att evakuera, skriver Reuters.

En skogsbrand rasar i Escorca på den spanska ön Mallorca, efter ett åskoväder där blixten slog ned klockan 21.40 på måndagskvällen. Elden rapporteras röra sig mot havet efter att ha bränt runt 33 hektar skog, en yta motsvarande drygt 47 fotbollsplaner, i den hittills värsta branden på ön i år, rapporterar Diario de Mallorca.

Kraftiga översvämningar i Washington. Det kraftiga regnovädret resulterade bland annat i ett par försenade flyg och att tunnelbanestationer översvämmades. Enligt Bloomberg uppger Reagan National Airport att det föll 8,4 centimeter regn på en timme vilket resulterade i att 80 procent av avgångarna försenades.

Utrotningen av växter sker 500 gånger snabbare än normalt. Eko/miljö 11 juli, 2019. Nästan 600 växter har utplånats från jordens yta de senaste 250 åren visar en ny studie. Dubbelt så många som fåglar, däggdjur och groddjur tillsammans. Studien bygger på uppgifter från fältarbete, litteraturstudier och herbarier som sammanställts under tre decennier och visar att 571 växtarter har försvunnit i modern tid. Det är fyra gånger fler arter vad som finns listat i den nuvarande förteckningen av utdöda växter. Det är också mer än dubbelt så många som de arter av fåglar, däggdjur och groddjur som har registrerats som utrotade rapporterar Stockholms Universitet. Utrotningen av växter är snabbast på öar, i områden med medelhavs- eller tropiskt klimat, till exempel på Hawaii och i Sydafrika. Områden med hög artrikedom och många unika arter som är sårbara för människans aktiviteter. Det visade sig också att träd och buskar, samt arter med begränsad utbredning har störst risk att försvinna. Växter som bara fanns i ett litet geografiskt område och exempelvis var begränsade till en enda ö, som Hawaii i Stilla havet eller Madagaskar i Indiska oceanen.

Orkan på väg mot USA:s sydkust - militären kallas in. Publicerad 2019 07 11. Ett undantagstillstånd har utfärdats i den amerikanska delstaten Louisiana. Det sedan en kraftig storm dragit in över USA:s sydkust. På onsdagen slog massor av regn ut trafiken i New Orleans. Och på fredag väntas vindarna nå orkanstyrka.
På onsdagsmorgonen föll 18 centimeter regn, vilket fick New Orleans gator att fyllas med vatten upp till en meter på vissa ställen, rapporterar AP. Och ovädret ser ut att bli värre närmare helgen med fortsatt kraftiga skyfall och risk för orkan under fredagen. USA:s meteorologer befarar att 30 centimeter regn kan falla till och med måndag. Invånare uppmanas att hamstra. Det har fått guvernören i Louisiana John Bel Edwards att införa undantagstillstånd. Han har bland annat bett militären om att vara utpositionerade runt om i delstaten i fordon som kan köra i högvatten för att bistå allmänheten vid eventuella nödsituationer. Uppdatering: Orkanen minskade gradvis i styrka men omfattande översvämningar orsakades på vissa platser.

Medelhavsländer drabbade av extremväder - minst 6 döda i Grekland. Publicerad 2019 07 11. Ett kraftigt oväder har drabbat flera länder runt Medelhavet, och slagit hårt mot flera populära turistdestinationer.

Alaska passerar 30 grader för första gången. Skogsbränder i närheten av Anchorage, Alaska. NYHETER lör 06 jul 2019
Rekordtemperaturer har uppmätts i amerikanska Alaska. I delstatens största stad Anchorage har 32 grader Celsius uppmätts, det är tre grader högre än det gamla värmerekordet som har femtio år på nacken. Under torsdagens nationaldagsfirande ställdes fyrverkerier in på grund av den stora risken för skogsbränder i det torra, varma vädret.

Stor ökning av åskskador i Sjuhärad. Borås Tidning 2019 07 21
På två år har andelen åskskador tiodubblats i Sjuhärad. Med tiden kan skadorna leda till bränder. - De här siffrorna gör mig orolig, säger Anders Lindhjem på Länsförsäkringar Älvsborg. Andelen åskskador i Sjuhärad har ökat markant, enligt försäkringsbolaget Länsförsäkringar. Hittills i år har bolaget fått in 248 åskskador. Det kan jämföras med 114 i fjol och 25 året innan. - Vi tror nämligen att en del bostadsbränder där vi inte har en fastställd brandorsak kan ha sin förklaring i åskskador. Elsystemet blir skadat, efter en tid blir det en kortslutning som leder till en brand, säger Anders Lindhjem som är skadeförebyggare på Länsförsäkringar Älvsborg.
OBS! Detta är bara uppgivna siffror från Länsförsäkringar, den totala ökningen från samtliga försäkringsbolag angående åskväder kan vara betydligt högre för sjuhärad.

Skogsbränder härjar i Portugal. Epoch Times - 2019 07 22
Över tusen brandmän kämpar mot skogsbränder i Castelo Branco-distriktet i mellersta Portugal, omkring 20 mil nordöst om Lissabon. Kraftiga vindar försvårar arbetet och militär är på väg för att bistå brandkåren. Flera byar i området har evakuerats och en person har förts till sjukhus i Lissabon med allvarliga brännskador. Även flera brandmän har skadats, men ingen av dem uppges vara allvarligt skadad. Flera motorvägar har stängts av.

Dödlig svamp sprider sig med växande temperatur höjningar/ Vetenskapens värld/Svamparnas Planet 2019 07 22
Med en växande temperaturhöjning visar att svampar anpassar sig allt mer för att klara temperatur förändringarna. De flesta svampar klarar inte kroppstemperaturer på 37 grader, men detta håller på att ändras och vissa svamparter håller på att anpassas till allt högre temperaturer. Något som är mindre känt är att svampinfektion dödar 1,5 miljoner människor - varje år. Forskare slår nu larm, då svampen är allt mer resistent mot läkemedel.
Man antar att växthuseffekten kan vara en bidragande orsak. En spridning av en luftburen svampspor är mycket allvarligt. Cryptococcus som svampen kallas är svåra att behandla. En lymfknuta med svamparten Cryptococcus neoformans som kan orsaka allvarliga lungsjukdomar såväl som hjärn- och hjärnhinneinflammationer. Vissa forskare varnar för att om spridningen fortsätter kan den döda miljontals. Även hundar, katter mm kan drabbas.

Ökad Global Värme Ökar även Oroshärdar Världen Runt! Tv 1, Klimatets Våldsamma Konsekvenser 2019 07 25.
Vad händer när klimatförändringarna bidrar till ekonomisk och politisk instabilitet? När vattenbrist blir en katalysator för konflikt, och klimatförändringarna samverkar med socialt uppror och terrorism. När världsmarknaden förespådde en brist på vete köpte både Ryssland och Kina in stora mängder, vilket medförde en höjning av vetepriserna globalt och en brist i många fattiga länder och en stor oro när brödbristen uppträdde på många platser. Vattenbrist är redan idag en grund för konflikter i många fattiga länder. Ökad värme orsakar torka och brist på grödor, detta medför rädsla och konflikter som sprider sig allt mer globalt. Idag är man eniga att torkan i Syrien medförde att IS såg chansen i allt missnöje och rädsla att stärka och bygga upp sitt terrorvälde. Liknande tendenser kan man även spåra i en rad länder i Afrika, där terrorgrupper lovar ett tryggare och bättre liv utan hunger och förtryck. Även flyktingvågorna väntas öka kraftigt och därmed västvärldens sätt att mota bort problemen genom att bygga ännu mer stängsel och murar, för att stänga ute förtvivlade människor. Utan bröd och vatten trängs människor till allt mer desperata handlingar.

Nya värmerekord i Europa. Publicerad av SVT Nyheter 2019 07 25
En ny värmebölja har svept in över Europa och i flera länder har temperaturerna nått rekordnivåer. I Paris visar termometern över 40,6 grader vilket är varmast någonsin i staden. Myndigheter varnar dock för att graderna kan stiga ytterligare. I Belgien uppmättes vid 15.30-tiden i dag rekordtemperaturen 40,6 grader i Kleine-Brogel. I Nederländerna sattes i går ett nationellt rekord på 39,4 grader i den sydliga kommunen Gilze en Rijen. Även i Tyskland uppmättes rekordet 40,5 grader i Geilenkirchen.

Värmeböljan rör sig mot Grönland - smältande isar oroar experter. Publicerad 2019 07 27. Värmen för med sig smältande isar och en större utbredning av skogsbränder när den nu är på väg norrut. Värmeböljan som slagit rekord i höga temperaturer runt om i Europa rör sig mot Grönland, något som oroar FN:s väderorganisation WMO. Den varma luften kan orsaka att en rekordmängd av inlandsisen smälter. Clare Nullis, WMO:s talesperson är osäker på vilken omfattning isen kommer att smälta. - Vi vet inte än om nivån på istäcket kommer att sjunka till 2012 års nivå, men det kan bli nära. År 2012 krympte isen till en bottennivå, en av de lägsta sedan satellitmätningarna startade 1979. Vidare menar hon att vädret sedan i juni har gjort att isen har smält snabbt på Grönland. Och värmen har påverkat det arktiska istäcket som den 15 juli var på en nästan rekordlåg nivå. Inlandsisen täcker 80 procent av Grönland, om all den is smält bort hade havsnivån stigit med 7 meter.
Skogsbränder. Detta samtidigt som skogsbränder härjar på såväl Grönland som i norra Sibirien och Alaska. Detta är en naturlig del av ekosystemet och är inget ovanligt, dock är intensiteten av eldarna och den stora area som täcks ovanlig, menar Mark Parrington som är skogsbrandsexpert.

Dödstal stiger efter jordskred i Kina - 36 döda. Publicerad 28 juli 2019 Dödstalet efter det förödande jordskredet i den kinesiska provinsen Guizhou fortsätter att stiga. Hittills har 36 döda kroppar hittats bland rasmassorna, däribland flera barn. Fortfarande saknas 15 personer. Det kraftiga raset, som inträffade tisdagen 23 juli, i sydvästra Kina begravde en by med 22 hus i tjock lera då en bergssida kollapsade. Jordskred är vanliga i bergiga områden i Kina, särskilt efter kraftiga regn. Årets skyfall har drabbat flera provinser i landet hårt. I augusti 2017 dog minst 30 personer i två separata jordskred i samma provins.

Man saknas efter jordskred i Norge. Publicerad 31 juli 2019. En man i 50-årsåldern saknas efter ett jordskred i norska kommunen Jølster under tisdagskvällen. Polisen tror att han har åkt i en bil som blev tagen i raset, och befarar att han omkommit, rapporterar NRK. Ytterligare tio personer har inte kunnat nås efter jordskredet på grund av dålig mobiltäckning. Ett kraftigt regn orsakade flera jordskred i kommunen Jølster i västra Norge under tisdagskvällen, skriver NRK. En enorm massa välde fram och ödelade flera hus. På onsdagsmorgonen var 30 personer fortfarande isolerade och onåbara. - Situationen i området har ännu inte klargjorts. Det har varit ett antal ras, men vi har inte fullständig koll på hur många. I nuläget har vi inte fått meddelande om några skadade personer, men det finns en hel del skador på infrastrukturen, säger Stein Rune Halleraker, operationsledare i polisdistrikt väst till NRK.

Militären ska bekämpa skogsbränder i Sibirien. 2019 08 01
Omfattande skogsbränder härjar sedan åtminstone tio dagar i ryska Sibirien. Nu har president Vladimir Putin kallat in militären för att bekämpa bränderna. "Efter att ha tagit del av en rapport från nödlägesministern instruerade Putin försvarsdepartementet att ansluta sig till släckningsarbetet", uppger presstjänsten i Kreml för ryska medier. På onsdagen omfattade brandområdet runt tre miljoner hektar och bränderna ska ha svept in hela städer i rök. 2 700 brandmän arbetar med att bekämpa bränderna, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax. Samtidigt meddelar försvarsdepartementet att tio brandflygplan och lika många helikoptrar skickats till den svårt drabbade regionen Krasnojarsk i mellersta Sibirien. Skogsbränder är vanliga i den sibiriska sommarhettan, men säsongens bränder har varit större än vanligt. Greenpeace Ryssland uppskattar att tolv miljoner hektar skog eldhärjats hittills i år. Släckningsarbetet försvåras av att flertalet av bränderna rasar i avlägsna och svårtillgängliga regioner.

Juli 2019 var den varmaste månaden som någonsin uppmätts. Aftonbladet 2019 08 06. Det visar data från EU:s satellitbaserade Earth observation network. - Om vi inte agerar mot klimatförändringarna nu så kommer dessa extrema väderhändelser bara att vara toppen på isberget, säger FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Juli är vanligtvis årets varmaste månad, men i år slog månaden alltså alla rekord sedan tillförlitliga mätningar inleddes i slutet på 1800-talet. Årets julimånad var 0,04 grader varmare än det tidigare rekordet från juli 2016, då väderfenomenet El Niño dessutom drev upp temperaturerna. - Med fortsatta utsläpp av växthusgaser och dess resultat på globala temperaturer kommer rekorden att fortsätta krossas i framtiden, säger Jean-Noel Thepaut, chef på EU:s europeiska klimatforskningscentrum Copernicus, i ett uttalande. "Dramatisk issmältning" Sommaren 2019 har karaktäriserats av extrema värmeböljor i Europa - med värmerekord i flera länder - och omfattande skogsbränder i bland annat den arktiska regionen. De höga temperaturerna har gjort avtryck på flera håll på jorden, säger Världsmeteorologsorganisationens (WMO) generalsekreterare Petteri Taalas. - Den extraordinära hettan följdes av dramatisk issmältning på Grönland, på Arktis och på europeiska glaciärer, säger han, skriver Independent. Skogsbränder på Arktis - Det har härjat aldrig tidigare skådade skogsbränder på Arktis för andra månaden på raken, vilket förstört tidigare orörda skogar. - Detta är inte science fiction, detta är verkligheten med klimatförändringar. Det händer nu och det kommer att bli värre framöver om man inte agerar mot klimatförändringarna direkt.

FN klimatpanel, Publicerad 8 aug 2019 kl 09.06. Att köra mindre bil och skippa flyget kommer inte att vara nog för att rädda planeten, varnar FN:s klimatpanel IPCC. Mänskligheten måste ändra sitt sätt att bruka jord och skog för att kunna vända klimatförändringar och undvika svältkriser, skriver IPCC i en rapport som publiceras i dag. De rekommenderar också att människan minskar sitt matsvinn och sin köttkonsumtion.Mänsklighetens försök att lösa klimatkrisen enbart genom att minska koldioxidutsläpp från bilar, flyg och fabriker är dömt att misslyckas, enligt FN:s klimatpanel IPCC. En global jordbruksrevolution och ändrad kosthållning - bland annat genom att minska matsvinn och äta mindre kött - krävs för att rädda planeten och undvika svältkriser, skriver IPCC i en ny rapport. - Man ser [i rapporten] vad det finns för kopplingar mellan hur markanvändning leder till klimatutsläpp och påverkar klimatet, och hur klimatförändringarna påverkar våra möjligheter att odla skog och odla jord, säger Markku Rummukainen, Sveriges representant i IPCC. - Det är väldigt viktigt att arbeta med de markrelaterade frågorna i klimatsammanhang med tanke på de klimatmålen som världen och Sverige har satt till sig själva, säger han och tillägger: - Det går inte att komma ner till globala nollutsläpp utan att arbeta med den här vändningen, och allt som kommer med den, inklusive livsmedelskedjan. Rapporten är sammanställd av 170 forskare från 52 länder, och har tagit två år att författa.

Stacey Dooley: Modeindustrins smutsiga baksida. TV 1 2019 08 08
Hur mycket skadar klädindustrin miljön? Detta är även ett stort klimathot! Klädindustrin sägs vara den näst största miljöförstöraren i världen, strax efter kol- och oljenäringen. Stacey Dooley undersöker hur vår passion för snabba modetrender göder en industri som producerar ett allt större hot mot naturens resurser. Västvärldens klädkonsumtion ödelägger utvecklingsländernas vattenförsörjning, och Stacey Dooley visar även vilken klimatförstörare din garderob är. Hon ställer de världsledande klädmärkena till svars och frågar vilka steg de tänker ta för att rädda vår planet. Brittisk dokumentär från 2018.
På många platser världen runt utnyttjas länder för billig tillverkning av textilier, exempelvis Indonesien, Kina, Indien mm. Här gäller inte samma miljökrav, billig arbetskraft, aktivister mordhotas, allt för att förse västvärlden med billiga klädesplagg. Stora mängder med giftutsläpp som innehåller bly, kvicksilver, arsenik mm släps ut i floder och sjöar. Som hotar lokalbefolkningen ifrån färskt rent vatten, även vatten för bevattning av grödor är omöjlig. Miljontals människor hotas världen runt. Även svenska klädföretag är inblandade i ett smutsigt och girigt sätt att utarma befolkningen. Ett exempel är Aralsjön i Centralasien på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan, som har utarmads så till den grad att den idag nästan är obefintlig. Förr levde många av fisket längst sjön. Men efterfrågan av bomull gjorde att man skar av tillströmningen av floder för konstbevattning, vilket innebar att Aralsjön började torka ut, idag är stora områden öken där tidigare sjön låg, stora strandade fiskebåtar ligger öde ute i sanden. Även mycket av den bördiga marken längst sjön är ett minne blått, enbart för att klädindustrin kräver mängder av vatten för sin tillverkning. Alger och sjöväxter är viktig för att minska koldioxidutsläppen, detta gäller även växter och djur, dessa sprider växtfrö och är viktiga för fortplantning av just växter, dessa levde tidigare längst denna sjö. Detta är bara ett exempel på mängder av floder och sjöar som förgiftas eller utarmas bara för strävan efter billiga produkter. Detta gör klädindustrin till en stor och allvarlig del i klimat och miljöhotet.

Isavsmältningen värre än någonsin. Framtidsverket 2019 08 10
Bottenrekordet för Norra ishavets istäcke som noterades 2012 står sig fortfarande. Förra årets minsta värde inträffade i september som vanligt och delade sjätteplatsen med värdet år 2008 i denna nedslående statistik. Fem av de senaste åren har alltså haft mindre is i september än vad 2018 hade. Någon kanske tror att utvecklingen har vänt, men istäcket i Arktis varierar och utvecklingen är skrämmande: För varje månad finns en stadig trend sedan 1979 som visar hur istäcket minskar. I juli minskar isarean med 7,32 % per årtionde och det uppmätta värdet för var i år var det sämsta som man uppmätt. Isens area är alltså just nu lika stor som år 2012 vid denna tid på året. Ändå är det inte troligt att årets minsta värde kommer att bli värre än 2012. Många faktorer spelar in och risken att alla ska samverka är inte så stor. Det som inte framgår av isens area är att även tjockleken och därmed åldern på istäcket minskar i en stadig trend. Mer om detta finns på NSIDC. Isens avsmältning i Arktis är den pågående klimatkatastrofens kanske tydligaste tecken. Efterhand som Norra ishavets sommaris försvinner accelererar klimatförändringen, när solens strålar inte längre reflekteras av isen, utan tränger ner i havet och värmer upp det. Och att ishavet blir varmare leder till att tundran runt ishavet tinar mer och mer, vilket ökar metanutsläppen. Detta är extremt farligt! Nu är risken överhängande att Norra ishavet kommer att vara isfritt långt tidigare än IPCC förutspått.

Växthuseffekten kan påverka polerna och jordens rotationshastighet. Discovery Sciense 2019 08 10 Vi pumpar just nu ut mer än 37 (trettiosju) miljarder ton koldioxid varje år. Till viss del tyder forskningen på att temperaturökningen gick lite långsammare tidigare under 00-talet. Det tycks bero på att haven har tagit upp en stor del av del koldioxid som vi har släppt ut. Haven har alltså hjälpt atmosfären att kylas av. Däremot har haven då blivit varmare istället, vilket kan få förödande konsekvenser i form av försurning och stigande havsnivåer.
Det är naturligt att det går olika snabbt i olika perioder eftersom klimatet också påverkas av andra faktorer än utsläpp av växthusgaser. Den långvariga trenden pekar dessvärre stadigt uppåt. Det slås nya värmerekord varje år och varje månad.
Att en förvrängning av polerna kan förekomma är exempelvis en påverkan av stora mängder ismassor smälter och förflyttar sig på jorden, detta kan påverka jämnvikten. Även att exempelvis Indien pumpar upp mängder med grundvatten i stora vattenreservoarer berör även det jämnvikten, vilket kan åstadkomma en förflyttning av polerna. Huvudorsaken är avsaknad av vatten för bevattning, vilket blivit allt mer påtagligt med högre värmegrader.

Dokument Utifrån, Plast Överallt. SVT 1 augusti 2019 Vi lever i en värld av sopor, och mest av allt plast. Åtta miljarder ton av plastsopor, vem skall ta hand om den? Löser vi inte problemet med att två miljarder saknar tillgång till återvinning så går det inte att vända trenden med plastnedskräpat hav. Det krävs en övergripande strategi. Den finns inte och det är skrämmande. Varför är det ingen som gör någonting? Vi är omgivna av hur många planeter och solsystem som helst, men ingenstans har vi hittat liv. Tänk vilken tur vi har. Ett under! Som vi förstör med plast. Det är inte klokt! Plasten har tagit över allt mer sedan mitten av förra seklet, från 1950 talet tillverkades det 2 miljoner ton plast per år, 2015 har mängden med plast ökat med 350 miljoner ton. Totalt har det producerats 8,3 miljarder ton plast vilket är lika mycket som vikten av 822 000 Eiffeltorn. Det mesta har producerats de senaste åren mellan 2002-2015. Allmänhetens acceptans för plast ligger på 75%, utvecklingen av nya plaster sker världen runt. Enligt dessa finns platsen i alla områden, som bilar, båtar, hus matförpackningar, leksaker, idrottsartiklar mm. Även andelar plast i byggnader ökar kraftigt, som isoleringsmaterial, plasttak mm. Producenterna av plastprodukter är stolta att den är så stor. Stora ekonomiska vinster är huvudskälet. Överallt stöter vi på plast och det är det som är problemet. Industrin talar om plasten som 2000-talets material. Men plasten har även blivit ett stort problem för 2000-talet. De kommande åren får visa om vi hanterar plasten vettigare än hittills. Redan på 1970-talet påtalade amerikanska vetenskapsmän om den ökade mängden plast i haven men förgäves, ingen ville lyssna. Plasten har idag blivit en älsklings tema för ingenjörer för att hitta nya fantastiska material. Men ingen har tänkt på vad som händer med plasten när de blir till sopor. Plastföroreningarna är ett politiskt problem, marknaden har misslyckats, för marknaden har ingen möjlighet att rätta till systemfel som leder till att vi hittar Micro plast på alla möjliga ställen, t.o.m. i våra kroppar och att plastavfall sätter igen vattendrag över hela världen. I en mataffär, plastförpackningar så långt ögat kan nå. I takt med att singelhushållen ökar, så ökar även mängden förpackningar i även mindre storlekar. Nästan allt man köper idag i matväg är förpackat i plast. Det är en oroande utveckling, mycket av denna plasten tas inte om hand. Mycket hamnar i haven. Beräkningar visar att om vi fortsätter så här finns det mer plast än fisk i haven om 30 år. Förpackningar står för den största delen av soporna, drygt 200 kg per person och år i Iländerna. Idag går fler företag över från pantflaskor till engångsflaskor därför att lönsamheten är större just för detta, vilket drabbar naturen hårt. Det är logistik enklare och mer lönsamt. Just nu är det så att oljebaserad plast är extremt billigt, som ger höga tillväxtsiffror och en enormt utbredd produkt som finns tillgänglig överallt. Ett retursystem för pantflaskor kräver en dyr investering, vilket inte är lönsamt, detta gör allt fler och fler tillverkare går över till engångsflaskor. Det handlar helt enkelt om att maximera vinsterna, att naturen, miljön och klimatet tar skada är mindre intressant. Endast politiker kan med tvångsåtgärder styra upp situationen. Men stora koncerner har även politisk makt vilket gör att man inte prioriterar dessa åtgärder. Fakta av detta är att exempelvis retursystemet i Tyskland har sjunkit kraftigt. Återvinning av plastmaterial borde vara en lösning, men bara enstaka företag sysslar med detta i i-länder. Avfallsindustrin är en av de största industrierna, idag exporteras en stor mängd av avfall, det ligger relativt högt upp på listan över i-världens export. Mellan 1950-2015 producerades det drygt 6,3 miljarder ton plastavfall, ca 9% återvinns, 12% förbrändes och 79% hamnade på soptippar eller i naturen. Om vi fortsätter som nu uppskattar forskare att år 2050 kommer 12 miljarder ton flyta omkring i haven. Några internationella åtgärder för att komma till rätta med problemen finns inte. En viss mängd plast återvinns, men plast av sämre kvalitet har ingen annan avsättning än Kina. Undersökningar visar att Kina absorberar 90% av all plast som EU exporterade. Över hälften av alla plastsopor exporteras till Kina, men Kina har tröttnat och från och med 2018 har Kina infört kraftiga restriktioner på importen av plastavfall. I vissa områden i Kina finns dussintal av återvinning i byarna. Peking har förvandlat världens sopor till business till priset av förorenade floder, smog och sjuka människor. Kina har blivit Europas soptipp, det man slipper se, mår man inte illa av. Här finns inga höga miljökrav, skyddsmasker och skyddshandskar används inte här. Men Kina har fått nog, så efter 2018 importerar man inte längre plastavfall. Idag prioriteras miljöskyddet i Kina. Men på vissa platser används gästarbetare för att fortsätta med handeln och bearbetning av plasten, kemiska ämnen används, men människor kan ersättas. Dom äter omgivna av plast, leker med plast, sover i plast, plasten präglar deras liv. Barnet tycker om att fiska i den närbelägna kloaken, dom behöver inte bry sig om bete eller linor, fiskarna orkar inte längre simma in i håven utan plockas döda som levande från stränderna eller i det grunda vattnet. Ingen vet hur mycket gift som finns i fiskarna. Cancer och andra sjukdomar har ökat kraftigt. Men skärps reglerna ytterligare i Kina kan ett totalstopp bli verklighet. Om alla dessa miljoner ton som samlats in inte längre går att exportera till Kina, vart tar de vägen? Ingen vet, är man cynisk, så kanske till Afrika. Så länge man kan göra affärer av förbrukat plast så finns nya marknader. Vietnam har ökat sin import av plastsopor. Enbart den europeiska plasttillverkning omsätter 350 miljarder per år och sysselsätter ungefär en och halv miljon människor. Fler och fler material ersätts idag av plast i alla dess former. Marknaden kommer att växa globalt med ännu större vinster. Lättvikts komponenter för byggbranschen växer kraftigt med nya kombinationer av plast, bilar, båtar flygplan, medicinsk utrustning mm. Syntetiska material är överlägsna i alla områden och marknaden är otroligt stor och växer ständigt. Överflödssamhället, där ingår bad och sol, där det turkosfärgade havet framställs som lockbete att längta till. Men vad händer om det blå havet förvandlas till en kloak. Vem vill konfronteras med sin egen likgiltighet och hoppa ner i ett hav fullt av plastavfall? I en sörja av frånstötande plaster av alla de olika slag. Alla vet vi att haven är viktiga och gör jorden bebolig, men välståndet har ett pris. Två miljarder människor lever utan någon form av sophantering, det gäller i stora områden i Central och Sydamerika men även i delar av Asien. Det är just i Asien som det mesta av plastavfallen hamnar i haven, de står för över hälften av nersmutsningen. Miljön i haven förändras snabbare än någonsin, haven håller på att dö. Att börja samla ihop skräp av plast måste löna sig, ett bra exempel är Haiti ett av värdens fattigaste länder, Haiti är ett land med stora sopproblem, invånarna får sitt dricksvatten genom plastflaskor eller påsar, följderna av nerskräpningen är katastrofala, det är plast överallt. Ett företag som kallar sig plastbanken grundad i Tyskland har arbetat i Haiti med att återvinna plast och hittills har det samlats in över tretusen ton plastavfall. Vilket genererade mer än en miljon dollar i inkomster. Det mesta av pengarna går direkt till lokalbefolkningen som samlar in soporna. Plastbanken betalar direkt med pengar och kuponger. Alla plastsopor på jorden är drygt 8 biljoner kg vilket är värd 50 cent per Kg. Kan man får människor att inse att förbrukat plast är en handelsvara och kan bli till valuta. Något måste hända inte bara i Asien och Haiti utan också hos oss. Engångsförpackningar finns överallt, ett exempel är en plastmugg som kan behöva 400 år av naturen för att brytas ner. Sugrörens krig, kallas en kampanj, i USA används varje dag 500 miljoner plastsugrör vilket skulle bli 125 stora skolbussar proppade med sugrör varje dag. Dessa sugrör fastnar i mängder av havslevande djur, som exempelvis havssköldpaddor. Många fåglar fastnar i plastrester, även mängder av plast äts av olika fåglar och hindrar fåglarnas matsmältning och kan leda till döden. Även valar äter olika typer av plast som i längden gör att djuren svälter till döds. Mycket av plasten blir till Micro plast som hamnar i fisken. Undersökningar visa att på vissa ställen i haven finns det 600 000 plastbitar per kvadratmeter! Även många miljarder bitar som kan ses med blotta ögat. Vissa områden har mycket höga koncentrationer, En viss mängd förs via strömmar till kusterna vilket gör att det är viktigt att dessa blir sanerade. Under lång tid har vi använt haven som en sopstation, vilket har sitt pris. Många fiskarter är drabbade, även som föda blir fisken allt med olämplig, vilket kommer att drabba miljarder av människor. Även plankton drabbas i många hav, ett exempel är på Korsikas kust, där det redan finns mer plast än plankton, om utvecklingen fortsätter får fiskarna äta lika mycket plast som plankton. Detta är katastrofalt för fiskarna tillväxt och resulterar i att gifterna ackumuleras. På vissa platser i haven samlas via strömmar stora mängder plastsörja. Föreställningen om is och orörd natur finns bara i vår fantasi, i våra arktiska områden finns även ansamlingar av plast. Plasten bryts ner med tiden i allt mindre delar, vilket slutar som microplast, som mycket väl kan hamna här i slutändan. Ju fler av isarna smälter och öppnar upp nya farleder kommer även båttrafiken att öka, vilket i sin tur ökar nerskräpningen. På Amsterdams universitet undersöks microplastens påverkan på människan. Här undersöks bland annat matvaror från livsmedelshandeln, man har funnit plasten i allt från öl, honung och vatten. Plasten kan även spridas via luften och hamna i maten. Forskarna menar att idag finns det inte någon plats där man inte hittar plast i världen. Man har helt enkelt mist kontrollen över plasten, vilket innebär att plasten håller på att erövra världen, vår planet. Plasten finns i vår näringskedja, isen vid polerna och till och med i rymden. Hur påverkar detta människan? Vad säger den medicinska forskningen? Man vet inte så mycket, eftersom forskningsanslagen är så små. Människan måste börja förstå hur viktig den är, den påverkar oss alla. Istället dras anslagen ner för att den ses som ett hot av livsmedelsindustrin och många andra. Här är vinster viktigare än hälsan. Ingen av tillverkarna vill att deras produkter knyts till något negativt som kan påverka försäljningen. Allt med plasten är även ett stort klimathot då den hotar alger, plankton och andra viktiga livsformer i våra hav, dessa är livsviktiga för att de även omvandlar mängder med koldioxid. Minskar dessa filter ökar även mängden av koldioxid i vår atmosfär.

Dödssiffrorna stiger efter oväder i Asien. Publicerat söndag 11 augusti kl 11.18. I Myanmar uppges nu att över 50 människor dött till följd av jordskred efter kraftiga monsunregn. Monsunregn har även drabbat Indien de senaste dagarna med omkring 100 döda. Den tyfon som igår drog in över östra Kina har dödssiffran stigit till minst 30. Över 30 000 hus uppges också vara förstörda, enligt statliga kinesiska medier. Tyfonen rör sig nu norrut längs med den kinesiska ostkusten.

Hundratals evakuerade från grekisk skogsbrand. Aftonbladet 2019 08 15. Räddningstjänst kämpar mot en omfattande brand i en pinjeskog på den grekiska ön Euboia. Branden sprids med hjälp av kraftiga vindar snabbt genom öns torra vegetation.
Omkring 500 personer har tvingats lämna sina hem och ett kloster har evakuerats, enligt landets myndigheter.
- Det är lågor överallt och det är svårt att andas. Trädgårdar står i brand, säger Yiorgos Psathas, borgmästare i kommunen Dimos Dirfys-Messapia, till den statliga tv-kanalen ERT.
Euboia nordost om Aten är Greklands näst största ö efter Kreta. Enligt myndigheterna har rök från det eldhärjade området nått ända till huvudstaden. Grekland har drabbats av flera skogsbränder under sommarens värmebölja.

Ny Teknik, Publicerad 2019 08 16. Frackning har fått utsläppen av metan att öka dramatiskt. Metoden för att utvinna gas och skifferolja har kritiserats för att den förorenar dricksvattnet. Nu visar forskning att frackning också ligger bakom en tredjedel av det senaste årtiondets metanutsläpp. Frackning, eller hydraulisk spräckning, har blivit en het miljöfråga - inte minst i USA. För att utvinna naturgas och skifferolja skickar man under högt tryck ned stora mängder vatten spetsat med kemikalier i borrhål. Där skapar vätskan sprickor i skifferlagren som frigör den fossila råvaran så att den kan ledas upp till ytan. Kritiken mot frackning har bland annat handlat om att metoden tillsammans med de kemikalier som används förorenar dricksvattnet, och områden långt ifrån borrhålen kan påverkas. Nu visar det sig dock att utvinningen även ger en annan påtaglig miljöpåverkan. Det är en studie från Cornell University som hävdar att frackning har bidragit till stora metanutsläpp under det senaste årtiondet. Forskarna har tittat på det kemiska fingeravtrycket hos metan i atmosfären, detta genom att mäta kolatomens massa i gasmolekylen.
Metanet från fossila bränslen, som naturgas, har en högre koncentration av den betydligt tyngre isotopen kol-13 än den metan som kommer från biologiska källor - exempelvis från kor eller våtmarker. Den gasen har en högre andel av den lättare isotopen kol-12. Forskarnas slutsats är därför att omkring en tredjedel av metanutsläppen under det senaste årtiondet kan härledas till hydraulisk spräckning. Det är en växthusgas som fångar mer värme än koldioxid, och nivåerna har stigit kontinuerligt sedan 2008 med en dramatisk ökning av atmosfäriskt metan mellan 2015-2019.

Larmet: Skräckrapporten är för försiktig, Aftonbladet 2019 08 17, Rapporten dök upp redan under 2018. FN:s senaste klimatrapport sände en chockvåg över världen - vi har bara 10 år på oss att halvera koldioxidutsläppen. Ändå menar professor Johan Rockström att IPCC-rapporten är alltför försiktig. - Alla studier pekar på att vi redan i dag har intecknat oss för närmare en meters havsnivåökning. Närmar vi oss två grader kommer vi troligen utsätta oss för åtminstone två meters havsnivåökning, säger han. Världens koldioxidutsläpp måste halveras till 2030 för att klara målet på 1,5 graders uppvärmning - den slutsatsen drog FN:s klimatpanel i en ny larmrapport i oktober. Rapporten tog upp hur extrema väderhändelser som torka, tropiska stormar och översvämningar riskerar att bli betydligt allvarligare om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5. IPCC:s rapport pekade också mot att den halva graden kan bli avgörande för planetens framtid - att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spannet mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning, vilket skulle kunna innebära en kraftig höjning av havsnivån. Men trots de alarmerande slutsatserna har rapporten fått kraftig kritik för att underskattar de riskerna. - Rapporten fokuserar inte tillräckligt på den svagaste länken i klimatkedjan: de självförstärkande återkopplingar som driver på uppvärmningen och som riskerar att skapa en uppvärmning utom kontroll, säger Durwood Zaelke, grundare av IGSD, till The Guardian. Även Nobelpristagaren Mario Molina är kritisk. - Självförstärkande återkopplingar kan skapa kaos i klimatsystemet innan vi hunnit tämja vårt energisystem, säger han till The Guardian. Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, håller med om att rapporten är försiktig. - Det är ganska paradoxalt: IPCC utsätts ständigt för klimatskeptikers vältrande, men om det finns något skäl att vara kritisk mot IPCC och så är det att de är för försiktiga, säger Johan Rockström. Vad är det du tycker de underskattar mest? - Alla biosfärsåterkopplingar - risken att vi går över en tröskel och oåterkalleligt förlorar våra regnskogar. Och vi är enligt den senaste forskningen inte långt bort från den punkten. Återkopplingarna innebär att även små temperaturökningar kan knuffa upp oss till nivåer långt över två grader, när naturen passerar olika klimatgränser och plötsligt blir självuppvärmande. Då kan olika effekter förstärka varandra som dominobrickor. Ett drastiskt exempel är att högre temperaturer kan torka ut Amazonas regnskog, som i nästa steg kan börja härjas av skogsbränder.

Skogsbranden på den spanska ön Gran Canaria utanför Afrikas nordvästra kust är fortfarande inte under kontroll. SVT 1, 2019 08 18. Branden som uppstod i lördags i närheten av staden Tejeda sprider sig på två fronter i en bergig del av ön. Omkring 700 brandmän kämpar mot lågorna, och tio flygplan och helikoptrar deltar i insatsen. - Elden är inte inringad, inte stabiliserad eller under kontroll, säger Kanarieöarnas regionpresident Ángel Víctor Torres under en presskonferens. 4000 har evakuerats. Under söndagen evakuerades 4 000 boende med anledning av skogsbranden. Hittills har omkring 1 700 hektar mark eldhärjats och elva vägar har stängts. Släckningsarbetets försvåras av höga temperaturer, starka vindar och torr luft.

Så påverkar bränderna i Amazonas klimatet. Expressen 2019 08 22. Över en femtedel av Amazonas regnskog har skövlats sedan 1970-talet, för att göra plats för odlingsmark och skogsplantager. Här odlas bland annat sojabönor som blir till djurfoder i Europa och Sverige, enligt en ny studie från Chalmers. Brasiliens nye president Jair Bolsanaro driver på utvecklingen av jordbruk i Amazonas för att stärka landets ekonomi. Men om en fjärdedel av Amazonas skövlas kan det känsliga ekosystemet nå en brytpunkt - och förvandlas till en savann, enligt en rapport förra året i Science Advances. Detta eftersom den gigantiska regnskogen genererar hälften av sitt eget regn. Och nu står dessutom skogen i brand. I flera veckors tid har tusentals skogsbränder härjat runtom i Amazonas, som brukar kallas för "jordens lungor" eftersom träden omvandlar koldioxid till syre. Rekordmånga bränder i Amazonas regnskog. Klimatforskaren om branden i Amazonas. Michael Mann, klimatolog och professor i meteorologi vid Pennsylvania State University, förklarar att bränderna är förödande för klimatet av flera skäl:
- Det här är en trestegsraket av mänsklig påverkan. Klimatförändringar orsakar torka och värme, som skapar förutsättningar för mer frekventa och intensiva skogsbränder på platser som Amazonas. Kombinerat med det har vi nu president Bolsonaros politik som uppmuntrar avskogning för utveckling av jordbruk. Amazonas ska vara en kolsänka som ska hjälpa oss med klimatförändringar, i stället förvandlas det till en utsläppskälla som förvärrar global uppvärmning, säger Michael Mann till den amerikanska nyhetskanalen MSNBC.
Jair Bolsonaro har anklagat ideella organisationer för att ligga bakom bränderna. Han påstår att miljöaktivister startar bränder för att kunna filma dem. Michael Mann drar paralleller till hur Donald Trump förnekar klimatförändringarna.
- I stället för att ta ansvar väljer man att peka finger. Bolsonaro pekar på grupper som jobbar för att stoppa avskogningen och som motsätter sig hans politik. Det liknar det vår president gör, säger han till MSNBC.
- Vi måste använda allt inflytande vi har för att kämpa emot, när vi ser att Trump gör ansträngningar för att dra sig ur Parisavtalet eller Bolsonaro som backar från de löften Brasilien gett för att minska utsläppen. Vi måste anstränga bortom att uppnå Parismålen för att förhindra en global uppvärmning på två grader. Både USA och Brasilien går i fel riktning just nu.

Efter Floden, SVT 1, 2019 08 27 (OBS! Bara delar av sändningen är återgiven)
Vatten ger liv och måste finnas i många system. Vatten kan beskrivas som jordens blodomlopp, det rör sig genom landskapet, det tillhandahåller all näring till våra växter och djur men även för mänskligheten. Vatten är en central del för hela jorden. Vatten är förutsättningar för allt liv, det kyler ner, det ger oss dryck och mat. Den ger oss möjlighet att leva i områden med växlande temperaturer. Så som vi hanterar vattnet idag, där vi använder det, förorenar det och gör oss av med det med allvarliga konsekvenser, det är inget hållbart system. Behåller vi det nuvarande systemet kommer vattnet att ta slut. Vi förlorar allt mer användbart vatten, och sambanden med obalansen i kretsloppet och klimat problematiken är större än de flesta vet. Det handlar om grunden för självaste livet. Vattnet bildades i stort sett samtidigt som planeten bildades, i grunden är vatten en kemisk förening, mellan väte och syre (H2O), just denna enkla kemiska förening har väldigt speciella egenskaper, vatten är en av universums mest unika material, den har helt oväntade unika egenskaper, vi har det som ånga, flytande vatten, vi har det som snö och is. Vatten används sen miljarder år tillbaka av både djur och växter och skapar jämnvikt i systemet. Vatten kommer och går, det rör sig genom naturens cykler. Det är grunden för alla kemiska reaktioner som pågår och allt liv som pågår är beroende av vatten. Bara 3 procent av allt vatten är sötvatten, resten är bräckt och saltvatten. Mycket av sötvattnet är bunden i glaciärer och bara drygt en procent kan användas av oss, trots det agerar vi som det finns ändlöst med vatten, Eftersom vi lever på vår planet så är vi beroende av det vatten som finns här. Vatten cirkulerar i systemet och anses som en förnybar resurs. Men idag har många känt av både torka och sinande brunnar, vi tar vatten för givet tills det inte finns längre, som med så mycket när det gäller naturen så tar vi utan att ge tillbaka, ekosystemet måste vara i balans och allt har ett pris. Vi människor vill styra och kontrollera allt, men på något sätt har vi förlorat kontakt med naturen, vi förstår den inte. Vi bryter mot de naturliga cyklerna utan att inse det. Vi utgår ifrån att naturen ska ge oss dem och upprätthålla dem. Vi människor förstår inte värdet av vatten och hur viktigt ekosystemen är beroende av att allt fungerar. I en symbios mellan solenergin och vatten skapas förutsättningar för liv. Solen värmer hav och sjöar och genererar vattenånga som ger sötvatten och därmed får kretsloppet att fungera. Även växter som träd behövs för att skapa regndroppar med hjälp av bakterier som binder vattenånga till vattendroppar, de ingår ett viktigt symbiosförhållande. Snö är också en viktig reservoar för bundet vatten, och håller kvar vatten som annars skulle sugas upp i marken, vilket gör att den stannar kvar i systemet längre. Att alla faserna samverkar är livsviktiga för oss och att vi lär oss hur den fungerar, både i smått och stort. Detta kan bli livsavgörande i ett förändrat klimat. Idag ser man att grundvattennivåerna sjunker i stora delar av världen. När regnvatten sjunker i marken tillförs mineralier, denna process tar lång tid för att bli renat grundvatten som används som dricksvatten och för att bevattna grödor. Vissa grundvatten reservoarer är mycket gamla och bildades långt innan det fanns liv på jorden. Idag pumpas det upp mängder med grundvatten som inte blir ersatt av nytt vatten, vilket innebär brist på grundvatten. Så mycket som 7,5 miljarder liter grundvatten om året pumpas upp, detta för att tillgodose odlingar av exempelvis majs. Många borrade brunnar ger idag bara hälften av de vatten de gav ifrån sig från början, brunnarna börjar sina allt mer. Stordrift kostar vatten och går till odling för livsmedelproduktion, idag berörs många områden av farligt låga nivåer. Vissa området håller på att torrläggas, det beskrivs som utvinning, man tar ut vatten men för inget tillbaka. Många tusentals år tar det för naturen att samla grundvatten, nu pumpas det ut i stora kvantiteter, att få tillbaka samma grundvattennivåer tar mycket lång tid. Detta kommer att skapa mycket stora problem i framtiden då jordbruket är helt beroende av grundvatten, utan dessa kommer de att kollapsa. Vi tar ut mer än det finns kvar, vi tömmer planetens viktigaste vattenreservoarer, en reserv som måste finnas för ett avgörande för många livsformer. Jordens jordmån täcker 29% eller 30 miljarder hektar landyta är som en stor tvättsvamp. Jordmånen kan bära upp till 50% vatten, här finns mer vatten än i floder och sjöar. För att jordmånen skall kunna vara levande krävs mikroliv och organiskt material. Kan marken tillgodo se regnvatten eller rinner den bara av ut till sjöar och hav? Viktigt är att marken är kolrik och fungerar som en svamp. Den måste helt enkel kunna absorbera vattnet och även leda ner det till djupare jordhorisonter. Marken måste vara tillräckligt porös för att fungera och ge liv i biosystemet. Det industriella jordbruket rubbar matjordens förmåga att lagra vatten. Den blir av med sin humus och får ett mycket kompakt övre lager torr jord. Om det regnar kraftigt rinner det bara av ytan. Jorden blir hydrofob. Svampfunktionen försvinner och därmed också återcirkulationen av grundvatten. Det handlar om utarmad jord. Vi förseglar viktiga vattenreservoarer med betong och asfalt med våra nybyggen, städerna och industrimark växer och isolerar de viktiga kretsloppen. Vid kraftiga regnfall rinner vattnet via vattenledningar direkt ut till sjöar och hav utan att tillgodose växtligheten. Vi utarmar kretsloppet. Vi förbrukar grundvattnet. Det innebär mindre tillgång av sötvatten, konsekvenserna är omfattande. Torka är en långvarig process där allt mindre vatten når grundvattnet så att träd och andra växter inte längre når ner till grundvattnet. Det får hemska följer där vi kokar oss själva som grodan i kastrullen. För varje droppe vi spolar bort kommer mindre vatten in och det är så marken förvandlas till öken, sakta men säkert. Olika området upplever redan avsevärt torrare klimat. Det regnar 20 till 30 procent mindre, och de riskerar att omvandlas till öken. Det sker gradvis och långsamt. Man inser problemet först när det saknas dricksvatten, men dricksvattnet är bara en mycket liten del av allt det vatten som då saknas helt i ekosystemet. Om vi inte tillåter vatten att bli en del av systemet så kommer vi inte att få de tjänster som vi behöver. När vattenmängden minskar så minskar växtligheten, marken kyls inte längre av, vilket innebär en direkt inverkan på vårt klimat med höjda värmegrader. Vatten är det som styr 95 procent av vår planets värmedynamik. De senaste 4 miljarder åren har vattnet reglerat klimatet. Det är de olika vattenprocesserna som styr över de dynamikerna. Vi kan kalla vatten en kraft som hjälper till att transportera energi. Det kan både kyla ner och värma upp planeten och kan hjälpa till att omvandla energin mellan de olika platserna. Hela processen reglerar temperaturen i atmosfären och ger en viktig balans och påverkar hur klimatet utvecklas. I ett fungerande tillstånd blir det naturens egen Air-condition. Den vattenånga som finns kan även förstärka växthuseffekten, vilket oftast har utlämnats ur ekvationen när man gjort beräkningar om växthuseffekten, trots vattnets avgörande roll som en kraft i ekvationen. Om vi fortsätter att utarma jorden och utökar arealer för industriellt jordbruk och ökar på konstbevattnat med hjälp av grundvatten börjar det påverka mängden vatten som överförs från ytan till atmosfären. Vi har fokuserats nästan helt på atmosfärens koldioxidhalt som har ökat onormalt mycket. Vi har antagit att ökningen av koldioxid har fått planeten att värmas upp, och visst, det är en viktig bidragande faktor. Men en betydligt större faktor är vår påverkan av vattnets kretslopp. Nu ökar mängden vattenånga i atmosfären vilket är bidragande orsak av stordrift av storskalig odling vilket bidrar till global uppvärmning. Om vi har ett grönt, bevuxet landskap som nedkyls av växters transpiration blir marken där under sällan varmare än 20 grader ens i tropiska områden. Men där det finns bar oskyddad jord som utsatt för solens strålar, och särskilt då jord som saknar vatten, den jorden, asfalten, betongen eller ytan kan oftast bli 60 grader varm eller mer. Det innebär att ofantlig mycket mer infraröd värme återstrålas från varma ytor än från svala. Monokulturen och industriella jordbruk för med sig fenomenet med öar av värme. Under loppet av en dag kan man skörda ett stort område. I ett nafs har man startat ett kärnkraftverk som strålar värme uppåt. Det är så jordbruket och det industriella jordbruket rubbar vädret. Storskaligt jordbruk kommer att öka på många kontinenter och därmed ökningen av vattenånga globalt vilket bidrar med en ännu kraftigare växthuseffekt. Filmen fortsätter, men vi har inte plats för hela inslaget.

Bahamas drabbad av den värsta Orkanen någonsin. Expressen 2019 09 08. Orkanen Dorian: Över 5 000 personer har rapporterats saknade. Dödssiffran efter Dorians framfart fortsätter att stiga. I Bahamas har 43 personer dött - och enligt FN är tiotusentals i akut behov av hjälp. I två dagar parkerade orkanen Dorian - som då hade nått kategori fem i styrka på en femgradig skala - ovanför västindiska Bahamas. När den sen rörde sig vidare västerut mot den amerikanska kusten lämnade den efter sig stor förödelse. Hus har trasats sönder, stora ytor - bland annat sjukhus - har översvämmats, hela kvarter har plånats ut och människor har strandats. Båtar och helikoptrar har kallats in för att hjälpa dem som är i nöd men kraftiga översvämningar och begränsad åtkomst sinkar arbetet. FN: Tiotusentals behöver hjälp i Bahamas. Enligt FN är cirka 76 000 personer i akut behov av hjälp. Deras världslivsmedelsprogram ska nu skicka åtta ton mat - och bland annat Disney har lovat att skänka motsvarande 9,6 miljoner kronor till den västindiska ögruppen. Samtidigt fortsätter antalet döda att stiga. - 43 är den officiella siffran, många saknas och den här siffran väntas stiga betydligt, säger Erica Wells Cox, talesperson för premiärministern Hubert Minnis, enligt nyhetsbyrån AFP. Hundratalas personer har flytt från Great Abaco, en av de drabbade Bahamasöarna. Tusentals köar för att komma ombord på fartyg därifrån, enligt Reuters.

Kriget mot klimatet. Sveriges Natur 2019 09 10. Motsvarande 400 miljoner ton koldioxid. Det är klimatpåverkan från de amerikanska krig mot terrorn som följt efter terrorattacken den 11 september 2001, enligt en uträkning från Brown University. Från att Afghanistan invaderades har krigen som följde efter terrorattacken den 11 september år 2001 lett till utsläpp av motsvarande 400 miljoner ton koldioxid. Det har Neta Crawford, professor i statsvetenskap vid Brown University i Boston, räknat ut. Under år 2017 släppte det amerikanska försvaret ut mer än hela Sverige; växthusgaser motsvarande 59 miljoner ton koldioxid. Amerikansk militär är medveten om problemet och försöker dra ned på utsläppen. I en kommentar till Sveriges Natur skriver Heather Babb, talesperson för det amerikanska försvarsdepartementet: - Departementet räknar med flera faktorer som kan påverka vårt uppdrag, liksom även våra anläggningar och vår egen verksamhet. Det kan vara ett förändrat klimat eller annat.
"Militären ska skydda landet" Men Neta Crawford, specialist på konsekvenser av krig, anser att försvaret behöver göra mer och att hela verksamheten bör omprövas i ljuset av klimathotet.
- Militären ska skydda landet så att dåliga saker inte händer. Klimatförändringen är just det, en dålig sak alltså, och något som militären bidrar till att göra ännu värre, säger hon.

Stora översvämningar drabbar södra Spanien, SVT Nyheter. Publicerad 12 september 2019
Sydöstra Spanien har drabbats av det värsta regnovädret på 100 år, vilket har lett till stora översvämningar i regionen Valencia. Två personer har rapporterats döda och över 250 000 skolelever har tvingats stanna hemma på grund av ovädret. Skyfall och översvämningar har de senaste dagarna drabbat områden i södra Spanien. Under torsdagen dog två personer när deras bil drogs med av översvämningar i kommunen Caudete i Valencia. Fler än 255 000 skolelever har tvingats stanna hemma på grund av ovädret, meddelar lokala myndigheter. Utöver Valencia har det extrema vädret även lett till översvämningar i områdena Murcia och Kastilien-La Mancha, skriver den spanska tidningen El País.
I staden Ontinyent i Valencia har det inte regnat så här mycket sedan man började göra mätningar 1917, meddelar den meteorologiska byrån Avamet. Där har 150 personer behövt evakueras från sina hem, skriver El País. Ovädret har även förstört en bro från 1500-talet i Aielo de Malferit.

Naturskyddsföreningen 2019. Globala händelser. Juli månad var den varmaste månaden någonsin sedan mätningar, extremerna blir högre. Återkomstfregvensen blir vanligare. Värmeböljor: Kring Medelhavet och i Sydafrika kan värmeböljorna förlängas med mellan en och en och en halv månad. I tropiska områden kan värmeböljorna komma att förlängas ännu mer - beräkningar tyder på att de kan bli två till tre månader längre. Det innebär att stora delar av till exempel Indien och Arabiska halvön blir obeboeliga utan hjälp av luftkonditionering under en stor del av året. Torka och vattenbrist: I takt med temperaturhöjningen ökar också risken för torka och vattenbrist. Medelhavsområdet är ett av de områden som riskerar att drabbas. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 - 2 grader beräknas det bli mellan 10 och 17 procent torrare där än det är i dag. Det gör det svårt att bedriva jordbruk i de redan i dag torrare delarna av medelhavsområdet. Lokalt, inte minst i Afrika, kan skördeminskningarna bli mycket större än så. De stora vetebältena i USA och Ryssland är också sårbara för ökad torka.
Översvämningar: Monsunerna i Sydasien beräknas bli starkare, med mer och kraftigare regn. Om medeltemperaturen ökar med 1,5 till 2 grader beräknas monsunregnen öka med 7 till 10 procent. Mer regn leder i sin tur till kraftigare översvämningar. Globalt beräknas omkring två miljarder människor beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag.
Bortom två graders uppvärmning
Bortom två graders uppvärmning väntar ännu större klimatförändringar. Vid en så kraftig temperaturökning sätter jorden själv igång processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer. En högre temperatur gör till exempel att det blir mer vattenånga i atmosfären, vilket förstärker uppvärmningen ytterligare eftersom vattenånga fungerar som en växthusgas.
Ökade utsläpp av metan från tinande permafrost och havsbottnar samt minskat upptag av koldioxid i haven kan trigga igång en skenande växthuseffekt, bortom mänsklig kontroll. Det är därför det är så viktigt att stanna under två graders uppvärmning. För tillfället är vi dock på väg mot en värld som är fyra gradare varmare.
Fyra graders uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske slutet för den mänskliga civilisationen.

Tusentals evakuerade efter skyfall i Thailand. Aftonbladet 2019 09 17. Bostäder, vägar och broar har dränkts i översvämningar de senaste två veckorna i nordöstra Thailand. 23 000 personer har evakuerats till tältläger och 23 personer har dött i översvämningar och jordskred sedan slutet av augusti, enligt landets katastrofmyndighet. Bakom skyfallen ligger två väderfenomen, en storm vid namn Podul och ett tropiskt lågtryck som kallas Kajiki. Värst drabbad är provinsen Ubon Ratchathani där människor ses vada genom vatten som når dem upp till bröstet och där räddningspersonal via båtar försöker valla boskapsdjur upp till högre höjder. Ett distrikt i provinsen är helt avskärmat och det kommer att ta tre veckor att dränera vattnet från 90 procent av de hushåll som är översvämmade, enligt provinsens guvernör Sarit Witoon.

Palmoljeproducenterna bränner ner regnskogen i Indonesien - finländare om röken: "Bedrövligt" Puplicerad av Svenska Yle 2019 09 19. En stor del av de indonesiska skogsbränderna förmodas vara anlagda av palmoljeproducenter som röjer mark för att förstora sina plantager. Hälsovådlig rök har spridit sig över väldiga områden, och den täcker delvis också grannlandet Malaysia. Smog plågar som bäst miljontals människor i Malaysia. Många malaysier är arga eftersom de anser att problemet enbart beror på Indonesiens oförmåga att hindra bolag och jordbrukare från att sätta regnskogen i brand. - Här är luftkvaliteten vanligen bra. Det finns varken några kraftverk eller förorenande industrier i närheten, men ändå är läget nu bedrövligt, konstaterar företagaren Petri Karjalainen som tillsammans med sin hustru Minna i flera år har bott i staden Georgetown i nordvästra Malaysia. Solen lyckas med nöd och näppe skina genom den obehagligt täta smogen. Det är omöjligt att se om det finns några moln på himlen. Smogen härstammar från nästan tusen skogsbränder på de enorma indonesiska öarna Borneo och Sumatra. Från Georgetown är det flera hundra kilometer till de närmaste bränderna, men luftströmmar sprider den skadliga röken över en stor del av Malaysia.
Svårt att andas! Tusentals människor med problem med andningsorganen strömmar till de malaysiska sjukhusen. För säkerhets skull har skolorna också stängts i olika delar av landet. Regnskogar är mycket viktigt för att de hjälper till att filtrerar och renar atmosfären från koldioxiod, idag minskar regnskogen drastiskt världen runt.

FN-Larmrapport 2019 09 25. Läget är värre än vad som tidigare visats, enligt en FN-rapport om hur klimatförändringarna påverkar haven och isarna - och hur det förändrar livet på jorden. Här är det viktigaste från rapporten. Isarna smälter snabbare för varje år. Sedan 1970-talet har de arktiska isarna börjat smälta under både sommar- som vinterhalvåren. Ser man till hur isnivåerna har sett ut i september varje år har isarna smält med runt 13 procent per decennium, visar FN-rapporten som sammanställts av över hundra forskare.
Enligt forskarna har isarna börjat smälta allt snabbare under 2000-talet och takten väntas tillta de kommande hundra åren om inte utsläppen av växthusgaser minskar dramatiskt.
Stigande havsvattennivåer. Smältvattnet från isarna gör att havsvattennivåerna väntas stiga 15 millimeter om året om de mänskligt orsakade utsläppen inte minskar, skriver forskarna. Detta riskerar att orsaka fler översvämningar och kusterosioner, och försämra livsvillkoren för de i dag 680 miljoner människor, runt 10 procent av jordens befolkning, som bor vid lågt liggande kustområden. Även om man lyckas nå FN:s tvågradersmål väntas havsvattennivåerna stiga de kommande 100 åren. Varmare, surare och syrefattigare hav. Världshaven absorberar 90 procent av jordens överskottsvärme och uppvärmningen av haven har ökat konstant sedan 1970-talet. Enligt rapporten har uppvärmningstakten fördubblats sedan 1990-talet. Havet sväljer en stor del av all koldioxid som släpps ut i atmosfären. Då människornas utsläpp ökar gör även koldioxidhalten i haven det, vilket leder till försurning av haven. Rapporten visar även en minskad syrehalt i haven. Extrema sjöoväder som historiskt inträffat en gång vart tionde år kommer att öka och 2050 väntas de ske årligen. Smältande permafrost och skogsbränder. Temperaturen i permafrosten har enligt rapporten ökat till rekordhöga nivåer. Sedan 2007 har temperaturen stigit runt 0,3 grader. När snötäcken och permafrosten smälter kan vi vänta oss fler skogbränder på det norra halvklotet, enligt den sammanställda forskningen. I permafrosten ligger upp till 1 600 gigaton kol bundet, vilket är dubbelt så mycket som all kol i atmosfären i form av koldioxid. Detta kan riskera att sippra ut när permafrosten tinas upp.
Livet i världshaven minskar drastiskt. Mängden och antalet djur- och växtarter i haven minskar allteftersom haven värms upp, blir surare och syrefattigare. Mot slutet av detta sekel väntas mängden vattenlevande djur minska ytterligare, med runt 15 procent, om vi inte lyckas minska utsläppen, visar rapporten. Detta drabbar i det scenariot inte bara djuren utan även de samhällen som lever av fiske. Enligt rapporten väntas en fångstförlust på upp till 24 procent till år 2100.

Sverige ligger på en värmeökning av +2,16 C. Dagens Nyheter 2019 09 29. Den globala värmehöjningen är olika från plats till plats på jorden, värmehöjningen är större närmare polerna - därför har temperaturen i Sverige ökat mer än världen som helhet.
Idag ligger Sverige på en totalökning av +2,16 C, vilket redan är över den rekommenderade ökningen av max +1,5 C. Men uppvärmningen fortsätter och just nu finns inget trendbrott i sikte.

Stockholms Stad, Miljöbarometern, Uppdaterad 2019 10 01. Klimatförändringarna medför att samhället måste anpassas till mer extrema väderhändelser än idag. Översvämningar och värmeböljor kommer att bli vanligare i framtiden. Det ställer krav på klimatanpassning vid stadsplanering, men också av den befintliga stadsmiljön. Ett förändrat klimat med stigande medeltemperatur, ökad och mer intensiv nederbörd, förhöjda vattennivåer i sjöar och hav och förändrade flöden i vattendragen kommer att medföra negativa effekter för samhället. Redan idag kan skyfall inträffa men såväl frekvensen som regnmängderna förväntas att öka. Värmeböljor kommer att inträffa oftare och bli mer långvariga. Bebyggelse, infrastruktur och tekniska försörjningssystem måste därför anpassas för att klara såväl dagens extrema väderhändelser som de klimatförändringar som väntar. Åtgärder som syftar till att skydda miljön bidrar också till att skydda människors liv, hälsa och egendom, när samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Detta innefattar lokalisering och utformning av verksamheter och bebyggelse utifrån förväntade framtida klimatförhållanden. Det finns många olika klimatanpassningsåtgärder som kan vidtas, vilka berör grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader, skydd mot översvämningar med mera.

Sverige når inte FN:s mål till 2030 - svagt klimatarbete. Publicerad: den 2 oktober 2019 OBS! Endast delar av rapporten finns med. Genom antagandet av FN:s så kallade Agenda 2030, lägesrapport från Statistiska centralbyrån enades världens länder år 2015 om en global agenda för hållbar utveckling. Agendan består av 17 mål och 169 delmål om allt från att stoppa klimatförändringarna till att främja jämställdheten. Det gäller inte minst den allt överskuggande frågan om klimatförändringarna. SCB konstaterar att de inhemska utsläppen visserligen har minskat något, men inte tillräckligt fort. Och räknar man även in utsläppen för alla varor som konsumeras i Sverige, även de som tillverkats i något annat land, så minskar utsläppen inte alls. I Sveriges klimatpolitiska ramverk, från 2017, har målet för klimatutsläppen satts till noll nettoutsläpp år 2045, med etappmål år 2030 och 2040. Inte en chans att nå klimatmålet. Med dagens förda klimatpolitik har Sverige inte har en chans att nå det målet, konstaterar SCB. Det skulle krävas att utsläppsminskningen kraftigt accelererar de kommande åren. Sverige får också underbetyg vad gäller målen om bevarandet av biologisk mångfald och hållbart utnyttjande av hav och marina resurser. Till exempel har torsken i östra Östersjön och Kattegatt dålig tillväxt. Problem med övergödning och utsläpp av miljöfarliga ämnen fortgår.

Global revolt för klimatet: 1000 aktivister blockerar gatorna i Berlin. TV 4. MÅNDAG 7/10/2019. Klimataktivistgruppen Extinction Rebellion har utlyst en "global revolt", genom att exempelvis kedja fast sig i bussar och blockera trafiken i rusningstrafik vill de förmå makthavare att utlysa ett nödläge för klimatet. Protesterna startar idag och väntar pågå hela veckan i globalt viktiga städer som Paris, New York och Berlin, dit flera hundra nordiska aktivister begett sig.

Orkanen Hagibis SVT 1, Publicerad 2019 10 09. Orkanen Hagibis är en stor och kraftig orkan som väntas förstärkas ännu mer när den rör sig åt norrut under de kommande dygnen. Hagibis har nu onsdag växt till motsvarande en kategori 5 orkan på Saffir- Simpson skalan. Då är den fortsatt ute på öppet vatten och rör sig norrut med siktet inställt på Japan fram mot fredag-lördag. Hagibis kommer beröra Japanska öarna från fredag till söndag med kraftiga vindar, stormflod och kraftigt regn som ger översvämningar. Uppdatering. Minst tio personer har dött och femton saknas efter att tyfonen Hagibis dragit över Japan. Räddningsinsatser pågår i flera delar av landet för att rädda människor från översvämningar och jordskred. Enligt NHK har minst 124 personer skadats. Hagibis nådde Japans huvudö Honshu på lördagskvällen klockan sju lokal tid. Tyfonen hämtade med sig vindar på kring 60 meter i sekunden, men de största skadorna orsakades av hällregnet som pågick i flera timmar. Regnet orsakade översvämningar och jordskred på flera håll i landet. - Regnmängder utan tidigare motstycke har setts i städer och byar där varningar har utfärdats, sade meteorologen Yasushi Kajiwara, enligt AFP.

Under 2019 väntas ökningen av koldioxidhalten i atmosfären öka rekordmycket enligt det brittiska meteorologinstitutet Met Office. Sedan 1958 när mätningarna av koldioxidhalten vid Mauna Loa-observatoriet på Hawaii inleddes har koncentrationen av koldioxid i atmosfären stigit med cirka 30 procent. "Det beror på utsläpp från fossila bränslen, avskogning och cementproduktion. Ökningen hade varit ännu större om det inte vore för de naturliga kolsänkor som suger upp en del av koldioxiden. I år väntar vi oss att de här kolsänkorna kommer vara relativt svaga, så påverkan från de rekordhöga utsläppen från mänskliga aktiviteter kommer vara större än förra året", säger Richard Betts, professor vid Met Office Hadley Centre, i en kommentar. Prognosen för den genomsnittliga koncentrationen av koldioxid i atmosfären under 2019 ligger på 411,3 ppm, miljondelar. Den genomsnittliga ökningen under året väntas bli cirka 2,75 ppm, vilket i så fall blir en av de största ökningarna som har uppmätts. Under 2013 nådde koncentrationen av koldioxid i atmosfären 400 ppm för första gången.

100 000 evakueras undan skogsbrand i Los Angeles, SVT Nyheter 2019 10 11. Omkring 100 000 människor har beordrats att evakuera sina hem i norra utkanten av Los Angeles, USA, på grund av en stor skogsbrand. Minst 25 hus har hittills fallit offer för lågorna som härjat ett område på över 18 kvadratkilometer. Skogsbranden bröt ut i torsdags och växte i de starka vindarna som råder i södra Kalifornien. En person har omkommit. En annan brand öster om Los Angeles har förstört 74 hus, och en person har dött. I Norra Kalifornien fick hundratusentals strömmen åter på fredag sedan den stängts av p.g.a. brandrisken.

Här tipsar vi om viktiga sändningar som går att se på SVT Play

Fossilbranschens sista strid, Tips Dokumentär SVT 2. Efter 200 års dominans utmanas kol och olja som den självklara vägen mot välstånd. Men samtidigt som sol- och vindkraft blir allt billigare så blir motståndet mot en omställning allt hårdare. Och ingenstans är striden lika bitter som i Donald Trumps USA. Vetenskapens värld-reportern Jens Ergon har gjort denna dokumentära »road movie« från framför allt Trumps USA, där »kolbältet« återigen ska hålla landets energibyxor uppe - och som därmed blivit krigsskådeplatsen för den allt bittrare konflikten mellan omställningsförespråkarna för renare, förnyelsebar energi och deras konservativa motståndare med intressen i kol- och oljeindustrin. Finns ej kvar på SVT Play

Sista skörden. Svensk naturdokumentär från 2017 Tips, SVT Play. Det handlar om ett av våra viktigaste ekosystem och en förutsättning för vår överlevnad. Planetens jordar är hotade. Den industriella livsmedelsproduktionen utarmar vår matjord, det påverkar näringsinnehållet i vår mat och näringsbrist kan vara orsaken till det vi kallar välfärdssjukdomar. Vi tömmer vårt jordkonto på dess kapital när vi behöver det som allra mest. Utan jord inget liv och utan liv ingen jord. En film av Tina-Marie Qwiberg. Finns ej kvar på SVT Play

Rapport 10 Dec 2018, Tips
Därför agerar vi inte - trots att vi känner till klimathotet. Länk: https://www.svtplay.se/klipp/20287226/darfor-agerar-vi-inte--trots-att-vi-kanner-till-klimathotet

Världen, Den sista Fisken. SVT Play
Utfiskningen hotar bestånden i stora delar av världen. Utanför Mocambique fiskar kinesiska företag så hårt så att lokala fiskare nu mest får upp maneter i sina nät. Men i hamnen visar sig fiskeföretagen vara mycket svårfångade. Utfiskning kan få allvarliga följder för ballansen i haven, även havsmiljön kan påverkas och oönskade arter kan frodas fritt.
Länk: https://www.svtplay.se/video/24314013/varlden/varlden-den-sista-fisken?start=auto

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Luftföroreningar dödar 400 000 européer per år. Ny Teknik 2019 10 18. Samtidigt som den generella luftkvalitén i Europa blir allt bättre så är boende i storstäder fortsatt exponerade för nivåer som överstiger Världshälsoorganisationen WHO:s rekommenderade gränsvärden för en god luftkvalitet. I rapporten Air Quality in Europe varnar nu European Environment Agency (EAA) för att problemet kan bidra till skenande vårdkostnader. För gruppen som påverkas är stor. EAA har sammanställt dödsfall under 2016 som inträffade i förtid på grund av luftföroreningar, och enligt miljöbyrån rör det sig om 412 000 européer i 41 länder. Av dem fanns 374 000 inom EU. De största skadorna kommer från fina partiklar. Sju EU-länder hade koncentrationer som översteg unionens utsläppsmål, satta 2015: Italien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Rumänien och Slovakien. Andra skadliga utsläpp är kvävedioxid och marknära ozon. Utöver transportsektorn produceras utsläppen av kraftverk, industri, jordbruk och hushåll. Vill se Europa som den första klimatneutrala kontinenten. Dieselbilar har varit en stor faktor bakom fina partiklar, men deras partikelutsläpp har sjunkit. År 2016 dog 17 000 färre personer i förtid till följd av partiklar jämfört med föregående år. Samtidigt låg halterna under 2017 över WHO:s riktlinjer vid 69 procent av mätstationerna. De enda undantagen, länder helt utan överträdelser, var Estland, Finland och Norge. Men krafttag kommer från många håll. Ursula von der Leyen är tillträdande ordförande för EU-kommissionen, och hon har satt genomförandet av en European Green Deal som sin högsta prioritet. Agendan som föreslås inkluderar målsättningen att Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten.
Och förra veckan skrev borgmästare från 35 europeiska storstäder under ett åtagande kring att leverera ren luft till sina sammanlagt 140 miljoner invånare, i metropoler som London, Berlin, Barcelona och Lissabon.

Så lite betalar Sveriges största utsläppare. Publicerad 2019 10 23. Sveriges största utsläppare SSAB betalar nästan inga miljöskatter, visar SVT:s granskning. Detta trots att det länge funnits en princip att det ska "kosta att smutsa ner" i svensk politik. Höjda bensin- och elskatter har fått hushållen att slänga ut oljepannorna och blicka mot bränslesnåla bilar. Samtidigt betalar storbolagen - genom en lång rad undantag och rabatter - nästan ingenting i skatt för sina utsläpp.
-Jag tror att det är viktigt att det ska kosta att släppa ut koldioxid. Jag är helt säker på att det också ska och kommer att kosta mer i framtiden, sade SSAB:s vd Martin Lindqvist i Agenda för några veckor sedan. Ståljätten siktar på att vara fossilfri till 2045. Regeringen har gått in med en halv miljard i stöd till projektet Hybrit. Om satsningen på kolfritt stål lyckas kan det revolutionera hela stålbranschen. Men vad betalar bolaget för den tillverkning som sker i dag? Noll i skatt för kolet.
SSAB bränner omkring 1,8 miljoner ton kol i sina masugnar i Sverige, visar dokument som SVT tagit del av. Enligt våra beräkningar skulle energiskatten på kolet bli mer än 1 miljard kronor. Men stålindustrin har undantag och betalar - ingenting.
SSAB är också en stor elförbrukare. För belysningen på kontoren betalar bolaget ett par miljoner om året i elskatt. Men utan undantagen och rabatterna i ståltillverkningen hade det handlat om omkring 400 miljoner kronor, enligt SVT:s beräkningar.
Även på det mest klimatpåverkande området, fossila bränslen som gas och olja, har stålindustrin bra villkor. Bara i Sverige används mängder som skulle räcka till att värma upp runt 60 000 villor. Med full energiskatt hade det kostat SSAB hundratals miljoner kronor. Men istället får man rabatt på 70 procent. Och i vissa processer är också olja och gas helt skattefritt.
Även svavelutsläppen är skattebefriade. Överskott på utsläppsrätter Principen att det skall kosta att smutsa ner är grunden till att Sverige var ett av de första länder som införde koldioxidskatt . I Sverige släpper SSAB ut 4,9 miljoner ton växthusgaser - en mängd som gett en koldioxidskatt på cirka 5,6 miljarder kronor . Men eftersom SSAB ingår i EU:s utsläppshandel, och är jämförelsevis koldioxidsnåla, har bolaget hittills gått på plus. Förra året slutade det med ett överskott på 11 000 utsläppsrätter till ett värde av 3,75 miljoner kronor . Men 2019 kan det bli aktuellt att köpa några utsläppsrätter, enligt bolaget. Slutnotan för SSAB blir till sist omkring 10 eller möjligen 20 kronor per ton utsläpp. Det kan jämföras med att en villaägare med oljepanna får betala 1 600 kr per ton utsläpp i skatt.
"Regeringens beslut" Oansvariga politiker står bakom! Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef på SSAB, poängterar att skattelättnaderna bygger på en politisk önskan om att värna en konkurrenskraftig industri. -Vi skall komma ihåg att det här är ett beslut som riksdag och regering har fattat, vi följer precis de lagar som finns, säger han. Kommentar: Med denna inställning från politiker når vi aldrig klimatmålen, tvärtom visar den de orättvisor som förekommer när det gäller att gynna storföretag! Att utsläppen måste minska är inget som regeringen prioriterar.

Kolbalansen i Arktis har skiftat. Klimatanpassningsportalen 2019 10 23. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad den arktiska växtligheten tar upp, visar nya beräkningar. Den tidigare stabila Arktiska kolsänkan håller alltså på att bli en källa, och anledningen är varmare temperaturer och tinande permafrost. - Vi har länge vetat att varmare temperaturer och tinande permafrost accelererar koldioxidutsläppen under vintern, men vi har inte tidigare haft någon konkret uppskattning av kolbalansen, säger Sue Natali, direktör för det Arktiska programmet vid Woods Hole Research Center som lett studien. Fyra svenska forskare från Göteborgs, Lunds och Stockholms universitet har deltagit i studien. Mats P. Björkman som deltagit i studien från Göteborgs universitet säger: - Uppvärmningen i Arktis sker fortare än någon annanstans i världen och den största temperaturökningen sker under vintern. Länge har man räknat med att markprocesserna näst intill avstannar under vintern och mätningar av till exempel växthusgasflöden har därför fokuserats på den arktiska växtsäsongen.

50 000 evakueras vid ny skogsbrand i Kalifornien. SVT Nyheter Publicerad 2019 10 25
Omkring 50 000 personer har beordrats att lämna sina hem i Santa Clarita norr om Los Angeles i Kalifornien efter att en skogsbrand har brutit ut. Brandkåren har inte kontroll över branden som sprider sig snabbt. Sedan tidigare härjar flera omfattande bränder över Kalifornien och en sträng brandvarning utfärdades för stora delar av delstaten tidigare i veckan, då man väntade höga temperaturer och starka vindar. På torsdagen fick hundratals personer lämna sina hem i flera orter norr om San Francisco.

Anrop Amazonas. Svensk dokumentär från 2000. SVT Play. Det här inslaget finns snart inte kvar på TV PLAY, men är så viktig att jag skriver ner vad som sägs i delar av filmen. Även om filmen är drygt 20 år gammal är den lika aktuell idag och många av inslagen har besannas och förstärkt problemen idag år 2019. Biologen och vetenskapsmannen Daniel Nepstad söker sanningen om Amazonas framtid. Han är på väg till forskningsstationen vid Tappastor vid den brasilianska ekvatorn, människans försök att tämja Amazonas har pågått i 500 år. Men naturens krafter är svåra att ta sig igenom, även för ett forskarteam, under fem år har Daniel Nepstad utmanat den Brasilianska regnskogen, ett sista anrop till världen, det finns en chans att rädda resten av regnskogen och ge dess ursprungs indianer en hållbar framtid i Amazonas. Regnperioden är en del av indianernas vardag, det faller normalt mellan tvåtusen till tretusen millimeter per år mellan december och maj. Regnet är en förutsättning för den unika biologiska mångfald som utvecklas i Amazonas rika regnskog. Det som oroar forskarna är när jakten på råvaruresurser bara ökar så minskar regnet, torkar kan bli nästa stora hot. Den tidigare regnskogen, har översvämmats av djungelvärldens största dammbygge, välkomstskylten vid Tucurui visar redan bilden av det färdiga kraftverket, men i verkligheten dröjer det minst fem år innan det är klart. Harakaja indianerna fick överge sina byar, deras land dränktes av uppdämda vattenmassor, i den nya byn visar folkbokföringen att för första gången föds fler barn här, tillsammans är det åtta stammar som bygger en allians för att freda sitt reservat för inkräktare, Amazon COP är en möjlighet att leva i regnskogen igen. Men i den nya byn är det hett, det är fullt av bitande insekter under den långa regnperioden.
Till skillnad från indianbyn bekämpar det statliga energibolaget Eletrogonotie djungeln med rationella bekämpningsmedel i sin privata regnskogstad Tucurui, kraftverket är Brasiliens stolthet, studiebesöken är obligatoriska, det gigantiska djungelkraftverket är ett av de första stegen i Brasilianska utvecklingsplanen i Amazonas. Brasilianska regeringen anser tiden mogen för att slutgiltigt tränga in i det inre av Amazonas. Framåt Brasilien NU, är den politiska parollen för århundradet. Regeringen vill asfaltera 4600 kilometer för en transamazonisk motorväg, skogsavverkningen i Amazonas sker i närheten av dess vägar, för att nå till mahogny träden och andra värdefulla holeträd, skövlas skogen och tusentals andra träd följer med. Marken bränns och förvandlas till betes mark och odlingsmark, det några år innan den överges. Miljontals människor har invaderat Amazonas, den officiella statistiken har förlorat greppet om vad som sker i Amazonas regnskogar i början av det 2000 århundradet, det går inte längre att lita på dess siffror, enligt Daniel Nepstads forskarlag. Daniel säger följande. -I årtionden har världen frågat sig hur snabbt Amazonas försvinner. Den huvudsakliga mätmetoden vi har använt är skogsskövlingen, -alltså kalhuggning och omvandling till betesmark. Men efter 15-16 år i Amazonas har vi sett alla möjliga skador på skogen som inte har med kalhuggning att göra. Folk hugger träd i undervegetationen, eld drar in i skogen och dödar träd. Det enda som syns på en satellitbild av skadorna är "ärr". Man vet inte riktigt vad som händer. Vi beslutade att ta itu med den här mycket stora frågan. Vi tänkte ta reda på hur stor yta som avverkas varje år, som inte syns i officiella övervakning siffror. Hur mycket brinner i det inre, som satelliter inte kan se? Resultaten förvånade oss. Det är en enorm, flera år lång studie. Vi besökte 1 400 sågverk och pratade med ägarna. Vi var hos 200 jordägare och kartlade var elden härjat i deras skogar. Detta gjorde vi över hela Amazonas. Våra resultat var alarmerande, för varje hektar skog som kalhuggs och omvandlas till jordbruksmark avverkas ännu en hektar, utan att övervakningssystemet kan se det. Under mycket torra år kan bränderna vara mycket stora. År 1998, när El Niños raseri drabbade Amazonas i form av torka kan 3-4 gånger så stor skogsareal som registrerades som kalhyggen har brunnit i undervegetationen. När dessa skogar en gång brunnit, brinner de ofta igen, den biologiska mångfalden utarmas och skogen börjar dö. Problemen i Amazonas är lång värre än vi trott. Största delen av Amazonas ligger i Brasilien, mellan städerna Sarejno och Atamira ryms indianreservatet Shingo, området är ett mikrokosmos av allt som Amazonas kan visa upp, anakondor, kajmaner, jätteuttern och Sydamerikas största kattdjur jaguaren bor här. Atamira, för hundra år sedan en orörd regnskog för indianernas mark, sedan kom gummitapparna och med dom gummi baronerna, idag är Atamira en vildvuxen nyvbyggarstad, för trettio år sedan bodde här femtusen personer, idag finns här femtusen bilar och lastbilar och närmare hundra tusen invånare. Arbetslösheten stiger medan nya människor lockas hit, den rymliga vattentanken räcker snart inte till. Andra hoppas snart bli rika, inte minst sen 32 nya sågverk flyttat hit, sen staden kopplades in på det nya elnätet sommaren 1998. Trettio kilometer utanför staden där ett av världens största vattenkraftverk har börjat byggas, de bor 200 personer i byn Emoncho 15 000 nya kraftverksarbetare är på väg att bygga nästa kraftverksstad i djungeln, det är ett projekt inte för Amazonas invånare i första hand, 60% skall gå till södra Brasiliens industrier.
Forskarna varnar att politikerna går för fort fram, utan att veta vad konsekvenserna blir för skogsmiljön. I 15 år har vi observerat Amazonas och oroats av problemen med torkan. Med några års mellanrum blir det svår torka när El Niño-fenomenet uppträder i södra Still havet. Mycket av Amazonas-forskning blickar bakåt. Den vill ta reda på vilka skador som vållats, vad människor gjort med skogen. Vi vill börja se framåt, försöka föreställa oss hur skogen i Amazonas kommer att se ut i en torrare framtid. Mycket tyder på att El Niño-fenomenet blir tätare och skogsskövlingen kanske driver på uttorkningen av Amazonas. Därför har vi beslutat att simulera svårare torka än den vi upplever under det regnrika klimatet idag. Man har kartlagt alla indianer i Amazonas, den fortsatta påverkan från den brasilianska samhället märks väldigt väl när moderna kläder och prylar blandas med uråldriga hantverk, sjukdomar som malaria, influensa desarmerade snabbt indianstammarna, vissa överlevande hade svårt då många kvinnor vägrade att föda barn. Skogen i Amazonas är en de få skogar som skapar sitt eget regn, så mycket vatten pumpas upp från rötterna ända ut till bladen att den bildar egna moln, den tar också upp mycket solstrålning. Den värmer upp luften och skapar varma luftfickor som bildar moln. Ett av de största hoten är att man hugger ner den och det blir så torrt att skogen inte kan pumpa upp vatten i atmosfären, utan bladen faller till marken och vissa träd börjar dö. Det är detta kritiska brott i skogen regnproducerande cykel som man försöker få klarhet i. Vissa träd har rötter som går ner mer än 20 meter, de suger vatten ur marken, liksom en svamp som håller kvar vattnet, när skogen drabbades av svår torka insåg vi att något inte stämde för det kommer upp mycket mer vatten genom de djupa rötterna än vad som finns i de övre 1 meter tjocka jordlagren. Då beslöt vi att utforska den sista gränsen för Amazonas regnskog, alltså långt nere i marken. När vi hade grävt de djupa hålen häpnade vi, ett hål var 20 meter djupt, och där fanns små rötter som sög upp vatten och pumpade upp det i stammarna och ut i trädkronornas tak, ibland 50-60 meter över marken. Det är en förbluffande process. Det som försiggår långt nere i marken förklarar att halva skogen inte fäller sina löv under den svåra torkan varje år. Dessa unika träd håller på att försvinna i och med den allt större skogsavverkningen. Idag är urbefolkningen mycket starkt hotade och deras ovärdeliga kunskaper om plantor och frukter håller på att försvinna för gott. Bränder i Amazonas är mycket mer omfattande idag år 2019, även skövlingen av skogarna är enormt omfattande. Vi har inte plats för hela sändningen, men påtalar hur viktig regnskogen är för alla på jorden, men snart finns inte så mycket kvar av den så ståtliga regnskogen.

Uppvärmningen av Vättern riskerar utrota rödingen ur sjön. SVT Nyheter. Publicerad 2019 11 03. Vättern blir allt varmare. På 30 år har temperaturen i Sveriges näst största sjö stigit med över två grader och uppvärmningen fortsätter. Nu hotas rödingen, som kan försvinna helt ur sjön.
- Om 50 år kan det vara tre till fem grader varmare i vattnet och isfria vintrar, säger Malin Setzer, fiskerikonsulent på Länsstyrelsen i Jönköping och fortsätter: - Då kanske inte rödingen finns kvar längre i Vättern. Någonting håller på att hända med Sveriges näst största sjö, både under och ovanför ytan. När vattnet blir varmare påverkas rödingen och rommen som riskerar att kläckas för tidigt på året, då planktonproduktionen ännu inte hunnit ta fart. - Normalt kläcks rommen i februari eller mars, men vissa år händer det att kläckningen sker redan vid nyår, säger Michael Bergström, fisketillsynsman på Länsstyrelsen i Jönköping och fortsätter: - Då finns inga plankton för ynglen att äta, så de svälter ihjäl. Varmare vatten riskerar utrota rödingen. Rödingbeståndet i Vättern har börjat återhämta sig efter att ha varit nere på mycket låga nivåer för 15 år sedan, bland annat på grund av för hårt fisketryck. Men om vattnet fortsätter bli varmare finns det risk att beståndet minskar igen och så småningom försvinner helt. - Det vore ju väldigt tråkigt om kallvattensarter som rödingen, som funnits i sjön sedan istiden, skulle försvinna, säger Michael Bergström.
Även drickvattnet hotas. Men ett varmare Vättern kan också ge fler problem, med ett torrare klimat som påverkar vattennivåerna. De senaste två åren har båtägare haft problem att lägga till i hamnarna runt sjön på grund av det låga vattenståndet. Även kraftigare regnskurar väntas med översvämningar som följd i trakterna kring sjön som över 300.000 människor får sitt dricksvatten ifrån. - Kvalitén på dricksvattnet kan också påverkas. Varmare vatten gör att alger och bakterier växer lättare och då behöver dricksvattnet renas mer, säger Malin Setzer.

Ett barn i Delhi andas in ett paket cigarretter per dag - 22 av världens 30 mest luftförorenade städer finns i Indien. Svenska Yle Publicerad 2019 11 04. Myndigheterna i Indiens huvudstad New Delhi har beslutat att begränsa antalet bilar på stadens gator för att få bukt med den akuta luftföroreningskrisen. Att luften är farligt smutsig i huvudstaden är ett faktum. Men problemet finns också i ett stort antal andra städer i Indien. 22 av de 30 mest förorenade städerna i världen finns i Indien. Under de kommande två veckorna kommer Delhiborna att få köra sin bil bara varannan dag. Val av dag sker enligt registerplåtens sista nummer - jämnt eller udda. New Delhi har omkring 20 miljoner invånare som har uppmanats att hålla sig inomhus på grund av den tjocka, giftiga smog som har lagt sig över staden. Flygen har försenats, skolor håller stängt och byggarbeten har avbrutits. Allmänt hälsonödläge har utlysts. Partikelnivån i staden är 32 gånger högre än den nivå (25 mikrogram/kubikmeter) som Världshälsoorganisationen WHO betraktar som lämplig. Förbränningen av fossila bränslen det stora problemet - Det är helt klart att den stora skurken globalt sett är förbränningen av fossila bränslen - kol, olja och gas. Det här förvärras ytterligare då skogarna dessutom huggs ner, konstaterar Yeb Sano, chef för Greenpeace i sydöstra Asien i en intervju för CNN.
Luftföroreningarna är en kombination av svedjebruk, trafikavgaser och industriutsläpp.

Över 11.000 forskare varnar för akut klimatkris på jorden. Puplicerad 2019 11 06. OBS! Detta viktiga nyhetsinslag plockades bort av nyhetsredaktionen Rapport på SVT 1
Igår gick över 11.000 forskare från 153 länder ut i ett gemensamt upprop där de deklarerade att jorden nu befinner sig i en akut klimatkris. I rapporten "World Scientists' Warning of a Climate Emergency" skriver forskarna bland annat att klimatkrisen accelererar snabbare än vad de flesta hade förväntat sig och att den nu hotar att allvarligt skada jordens ekosystem och mänskligheten. Den här rapporten kommer efter det att företrädare för flera europeiska och amerikanska städer det senaste året meddelat att de anser att det råder en akut klimatkris på jorden. Forskarna bakom "World Scientists' Warning of a Climate Emergency" inleder sin rapport med att förklara: "Scientists have a moral obligation to clearly warn humanity of any catastrophic threat and to "tell it like it is." On the basis of this obligation and the graphical indicators presented below, we declare, with more than 11,000 scientist signatories from around the world, clearly and unequivocally that planet Earth is facing a climate emergency." För att kanske kunna lösa, eller åtminstone sakta ner, den pågående klimatkrisen så har forskarna identifierat sex olika områden vi gemensamt måste jobba med framöver. Dessa är: 1. Ersätta fossilbaserat bränsle 2. Minska utsläppen som påverkar jordens klimat 3. Skydda och återuppbygga jordens ekosystem 4. Minska människans konsumtion av kött 5. Mäta länders ekonomi i välmående hellre än bruttonationalprodukt (BNP) 6. Stabilisera jordens befolkningsökning.

Översvämningar slår hårt mot Sydsudan. Publicerad: Av ACT 7 november 2019. Runt en miljon människor är påverkade av den senaste månadens svåra översvämningar i Sydsudan, ett land vars folk redan är prövat av mångåriga krig och konflikter, återkommande hungersnöd och ungefär 2 miljoner internflyktingar. Act Svenska kyrkans samarbetar på plats i Sydsudan med Lutherska Världsförbundet och andra medlemmar av biståndsalliansen ACT för en samlad insats för de runt 420 000 människor som har tvingats lämna sina hem. -Jag var nyligen på plats i hårt drabbade Jonglei i Sydsudan och läget är ytterst allvarligt. Människor har tvingats lämna sina hem, vattenburna sjukdomar sprids snabbt, skolorna är stängda och de mogna grödorna står färdiga för skörd på fälten och ruttnar, säger Act Svenska kyrkans regionala representant Peter Svensson. Enligt FN:s katastroforgan OCHA är nästan två miljoner av Sydsudans befolkning på 15 miljoner internflyktingar. Cirka 7 miljoner har behov av katastrofhjälp och enligt FN:s matprogram WFP hotas cirka 7 miljoner av att ha för lite föda för att kunna äta sig mätta. Hungersnöd är regelbundet återkommande. Till det kommer nu alltså översvämningar.
- Nu behövs tält, mat och material för tillfälliga skolor, säger Peter Svensson. Uppdaterat. Över 60 personer har omkommit sedan kraftiga regn och översvämningar drabbat flera länder i östra Afrika. Hundratusentals har också tvingats på flykt och FN varnar för möjlig hungersnöd och epidemier. I Sydsudan utlystes undantagstillstånd i förra veckan när 420 000 människor påverkats av vattenmassorna. Olika internationella hjälporganisationer arbetar i och omkring staden Pibor cirka 34 mil öster om huvudstaden Juba för att motverka utbrott av sjukdomar sedan bostäder förstörts och boskap dukat under. Vittnen berättar att bostäder, skolor, marknadsplatser, vägar, flygplatser och bondgårdar har förstörts av vattnet. I grannlandet Etiopien har över 200 000 människor flytt. I Kenya är det minst 17 000 på flykt och 48 dödsoffer har krävts. Liknande scener utspelas i Somalia. Där har floder som stigit över sina bräddar förstört mängder av bondgårdar och fått många byar och samhällen att täckas av vatten.

Oktober Månad varmast än någonsin. Svenska Dagbladet 2019 11 07. Det är garanterat en slump, men ändå: På onsdagen kom nyheten att oktober i år är den varmaste oktobermånaden som EU:s klimatprogram Copernicus har uppmätts sedan deras mätningar började år 1981. Samma dag gick 11 000 forskare ut och ropade "nu räcker det!" till världen. "Forskare har en moralisk skyldighet att tydligt varna mänskligheten för katastrofala hot, och 'säga som det är'", skriver de i ett upprop i tidskriften Bioscience.

Tre döda i omfattande skogsbränder i Australien. Publicerad; Aftonbladet 2019 11 09
Våldsamma skogsbränder härjar för andra dagen längs kusten mellan de australiska storstäderna Sydney och Brisbane i delstaten New South Wales. Enligt uppdaterade siffror på lördagen är minst tre personer döda och fem saknade samtidigt som minst 150 hem förintats av lågorna. Ett 30-tal ska vara skadade. "Otroligt obehagligt" Svenska Lisa Severinsson befinner sig i kuststaden Port Macquarie. På fredagen såg hon hur himlen plötsligt ändrade färg.- Allt blev mörkt med ett starkt rött sken. Det kändes som jordens undergång. Aska började regna och vinden blåsa allt starkare. Det var otroligt obehagligt och läskigt, säger hon. 40-tal bränder utom kontroll. Enligt BBC har tusentals människor tvingats fly sina hem samtidigt som de många bränderna förstört skolor, broar och kraftledningar. Omkring 1 000 brandmän arbetar med att bekämpa bränderna i New South Wales. Det ska röra sig om ett 80-tal olika bränder i delstaten varav minst 43 bedöms vara utom kontroll, enligt News.com. Även i delstaten Queensland härjar ett större antal skogsbränder.

Italienska Venedig kämpar fortfarande mot översvämningar, efter att vattnet i tisdags steg till den högsta nivån på 50 år. Publicerad av Svenska Yle 2019 11 14. Men översvämningarna tycks framkalla kreativitet hos turister och andra som rör sig i staden - särskilt vad gäller skor. I morse ljöd igen sirener som varnade för exceptionella vattennivåer. I dag tros vattnet stiga med 130 centimeter och igen föra med sig smutsigt vatten till stadens historiska centrum. Italiens premiärminister Guiseppe Conte kallar översvämningarna för "en stöt i landets hjärta" och han väntas utannonsera larmtillstånd i staden senare på torsdagen. Ungefär 80 procent av Venedig låg under vatten när högvattnet nådde sina högsta nivåer på 187 centimeter i tisdags. Venedigs borgmästare, Luigi Burgnaro, skyller översvämningarna på klimatförändringen. Staden hör till Unescos världsarv och har ovärderliga kulturskatter. Uppdatering Aftonbladet 2019 11 15 Saltet förstör. Det exceptionella "acqua alta" - högt vatten - har forsat in i kyrkor, butiker och bostäder. Under tisdagen var läget som mest kritiskt. Då steg vattnet till 187 centimeter - den högsta nivån på över 50 år. Översvämningen har redan orsakat skador som enligt stadens borgmästare kan komma att kosta miljardbelopp. - Runt Markusplatsen är det vatten på golvet hos alla restauranger och kaféer. Och vi talar ju om gamla byggnader som inte är gjorda för att klara sådant, säger Christian Carrwik. Två personer har dött i sina hem under natten i samband med ovädret på ön Pellestrina i södra Venedig, skriver Corriere della Sera. I det ena fallet ska en 78-åring ha dött genom att vattnet i det översvämmade huset blivit strömförande.
Kritiserade barriärer. Översvämningarna har kallats en effekt av klimatförändringarna, bland annat av Italiens klimatminister Sergio Costa. Men under veckan har myndigheterna själva mött skarp kritik och beskyllts för att vara dåligt förberedda. Acqua alta är inte ovanligt i Venedig - högt tidvatten sker regelbundet, särskilt på hösten. 2003 började ett nytt barriärsystem, Mose, byggas. Projektet omfattar 78 dammportar som ska kunna höjas och hindra vattnet från att forsa in i stadskärnan, och har hittills kostat runt femtio miljarder kronor, enligt The Local. Men byggnationen av Mose har omgärdats av korruptionsskandaler, förseningar och tekniska problem. När barriärerna står färdiga att användas är ännu ett mysterium, och enligt Reuters har delar av strukturerna som ligger under vatten redan börjat rosta.

Filmen "Östersjön - hot och hopp" sänds i SVT2 Vetenskapens Värld den 25/11 2019. Klorparaffin hittas i blodomlopp hos människor och djur. I Margot Wallström blod hittades miljögifter. I nya undersökningar visar forskare höga halter av klorparaffiner som finns i föredetta utrikesministerns blod. Endast enstaka personer testade, visar dock samma höga halter. Tidigare har dessa miljögifter endast hittats i exembelvis sälar som lever i Östersjön. Klorparaffiner är ett giftigt ämne som finns i kyl/smörjmedel, fogmassor, färg, golvmattor, tätningsmedel, gummi och plastråvaror. - Det är ett anmärkningsvärt resultat, det är ingen tvekan. Halterna ligger fem gånger högre än vad de traditionella ämnena gör. Nu går min larmklocka på, säger Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet. Han står bakom testerna som kommer att ingå i en vetenskaplig studie. Klorparaffiner finns bland annat i fogmassor, plast och gummi. De är långlivade och sprids via produkter som bland annat importeras från Kina. Forskarna vet ännu för lite om hur de påverkar människor och djur. "Är det cancerogent?" I filmen uttrycker Margot Wallström oro över miljögifterna i sitt blod.
- Det var lite chockartat faktiskt. Är det klorparaffiner som har gjort att jag fick struma? Är det cancerogent, så att det kanske ökar risken för att jag får andra sjukdomar?

Över hälften av pepparkakorna innehåller palmolja. Aftonbladet 2019 11 30. Utvinning av palmolja har förödande konsekvenser för miljön. Men många tillverkare använder ingrediensen i vår juligaste kaka. - Den enda palmoljan vi rekommenderar är den Krav-märkta, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, till Råd & Rön.

Barkborreinvasion i Sverige - skog för miljarder står på spel. Pressmeddelande Danske Bank 2019. Skadeinsekten granbarkborren påverkar nu både den enskilde skogsägaren som skogsmarknaden i stort. Angreppen är redan de största i Sverige någonsin och med en varm vår och försommar riskerar barkborrarna att orsaka enorma skador på skogsbestånden. Detta sker i en vikande global trävarukonjunktur och Danske Bank bedömer att dessa faktorer sammantagna kan få betydande marknadseffekter. Angreppen av barkborre är dubbelt så omfattande i södra Sverige som förra sommaren, visar Södras inventering. I Götaland som helhet bedöms cirka 5 miljoner kubikmeter vara angripet. En fördubbling, jämfört med Skogsstyrelsens siffror för sommaren 2018.

Fn chef oroad. Expressen 2019 12 01 FN:s generalsekreterare Antonio Guterres gjorde under söndagen ett skarpt uttalande inför klimatkonferensen i Madrid. - Under många decennier har människoarten befunnit sig i krig med planeten, och nu slår planeten tillbaka, sa han enligt nyhetsbyrån På måndags startar den två veckor långa klimatkonferensen i Madrid, Spanien. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres är på plats och höll under söndagen ett tal där han beskrev den pågående klimatkrisen i krigsmetaforer. - Vi måste stoppa vårt krig mot naturen, och vetenskapen säger till oss att vi kan göra det, sa Antonio Guterres enligt AFP/Omni. Guterres: Det saknas politisk vilja att stoppa uppvärmningen. Generalsekreteraren menade att världens ansträngningar att förhindra klimatförändringar hittills varit "ytterst otillräckliga" och att faran nu är att den globala uppvärmningen kan passera punkten där det inte längre finns någon återvändo, enligt nyhetsbyrån AP. - Punkten där det inte finns någon återvändo är inte längre i horisonten. Den är i sikte och rusar mot oss, sa Antonio Guterres.

Rapport: Havens syreförråd försvinner i rasande takt. Publicerad av SVT Nyheter 2019 12 07. Svärdfisk och tonfisk framhålls som särskilt hotade arter när syret minskar i världshaven. År 2100 kan 3-4 procent av syret ha gått förlorat. Världshavens syrenivåer minskar i en takt som saknar motstycke, konstaterar Internationella naturvårdsunionen (IUCN) i en ny rapport. Utvecklingen drivs på av klimatförändringar, och IUCN hoppas därför att rapporten bidrar till att fokus riktas mot världshaven under det pågående klimattoppmötet i Madrid. "Våra hav har inte fått den uppmärksamhet det förtjänar. Haven genererar över hälften av syret vi andas", skriver klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) i rapportens förord. Fiskeindustrin i fara Fram till år 2100 räknar alltså IUCN med att världshaven kommer att ha förlorat mellan 3 och 4 procent av sina syrereserver. De största syreförlusterna väntas drabba marint liv mellan havsytan och 1 000 meters djup, den del av havet där den biologiska mångfalden är som störst. Den pågående syredräneringen stör fiskearter och ekosystem och bäddar för "döda zoner", vilket även innebär stora utmaningar för fiskenäringen, bland annat i Östersjön och därmed Sverige. - Det handlar på sikt om fiskeindustrins överlevnad, och ett hållbart fiske är bara möjligt om klimattoppmöten som det i Madrid leder till konkreta förändringar, säger Linnéa Engström vid Marine Stewardship Council, en internationell organisation som arbetar för miljömärkning av fisk och skaldjur. Särskilt hotade arter. Sedan 1900-talets mitt har världshavens syrenivåer redan minskat med mellan 1 och 2 procent, vilket sammanfaller med övergödning längs kustområden världen över. Två arter som i IUCN:s rapport pekas ut som särskilt hotade är svärdfisk och tonfisk, båda rovfiskar som är speciellt känsliga på grund av sitt energibehov. IUCN påpekar också att problemet är globalt och drabbar näst intill samtliga kustområden i hela världen. - Vi pratar mycket om plasten i världshaven, men snart måste vi på allvar även börja prata om utsläppen från jordbruk och industrier, säger Linnéa Engström till TT.

1 000 koalor har dött i Australiens svåra bränder: "Så ledsamt" Aftonbladet 8 December 2019. Australiens koalor har drabbats extra hårt av de svåra skogsbränderna. Minst tusen av de små pungdjuren har hittills dött, och en del menar att hela stammen av koalor nu hotas. 680 bostäder förstörda i svåra bränder. 2 000 brandmän och frivilliga kämpar mot bränderna i delstaten New South Wales i Australien, där 680 bostäder förstörts sedan bränderna startade.
Förhållandena är fortsatt svåra med höga temperaturer. Flera bränder utanför Sydney har nått varandra och bildat vad myndigheterna kallar en megabrand som är för stor för att släckas. Invånare i hotade områden uppmanas lämna sin hem och ta sig till säkerhet.
Brandmyndigheterna i New South Wales har varnat invånare i områden nära den så kallade Gospers Mountain-branden att ta sig till säkerhet. Flera bränder som har rasat i området har nu nått varandra och blivit vad myndigheterna kallar en megabrand som täcker nästan 300 000 hektar.

Havsisen i Arktis minskar kraftigt. Dagens Nyheter 2019. De gigantiska isarna vid polerna smälter. De senaste decennierna har havsisen i Arktis krympt märkbart. Det gör att jorden värms upp ännu snabbare - och kan skjuta världen över en "tipping point".
-41% mindre har havsisen i Arktis blivit sedan 1979.

Koldioxid kvar att släppa ut. Dagens Nyheter 2019.
Det finns en begränsad total mängd utsläpp av växthusgaser som jorden klarar av om den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader jämfört med mitten av 1800-talet. Alltså: hur mycket vi sammanlagt kan släppa ut från industrialiseringen till nutid. Det brukar kallas koldioxidbudget. Nästan sju åttondelar av budgetens totala utsläpp har redan gjorts - och mängden utsläpp vi "har kvar" minskar snabbt.
Koldioxidbudgeten: Så mycket återstår.
Den totala mängden utsläpp vi kan göra beräknas till 2 650 000 000 000 ton koldioxidekvivalenter, om uppvärmningen ska begränsas till max 1,5°C och utsläppen fortsätter på samma nivå som idag.
• Utsläpp redan gjorda: 2 311 391 294 336 ton. Avläst 2019 12 09, Utsläpp kvar: 338 608 565 260 ton. Världens totala koldioxidutsläpp per år 42 000 000 000 ton.
OBS! Enligt dessa beräkningar har vi redan förbrukat 87,3%, endast 12,7% återstår innan gränsen är nådd. Detta beräknat från datum 2019 12 09. Fortsättning följer.
Länk: https://www.dn.se/klimatet-just-nu/#istacket

Energin. Dagens Nyheter 2019. Världen gör av med nästan dubbelt så mycket energi nu som för 40 år sedan. Den nya energin produceras till allra största del genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas - vilket spär på växthuseffekten. Inget trendbrott finns i sikte. Exempel år 1950 gick det åt 20139 TWh energi i Världen, år 2017 gick det dock åt 133853 TWh, en kraftig ökning av energibehovet och ökningen fortsätter år efter år världen runt.

Klimatförhandlingarna på FN:s klimatmöte COP 25 är avslutade. Publicerad 15 december 2019 av Regeringskansliet. På övertid avslutades FN:s klimatmöte COP 25 i Madrid i Spanien. Mötet har varit utmanande både tekniskt och politiskt, och flera frågor sköts upp till framtida möten då parterna inte kunde komma överens. De huvudsakliga framgångarna från mötet är ett stärkt arbete med frågan om skador och förluster, en uppdaterad åtgärdsplan för jämställdhet, en stark politisk signal om vikten av att länderna ökar ambitionen i sitt klimatarbete under 2020 samt vikten av att stärka kopplingen mellan hav och klimat.
En av de frågor som parterna inte kunde enas om var regler för hur länderna ska kunna nå delar av målen i sina nationella klimatplaner genom att samarbeta med andra länder. Det kan exempelvis ske genom utsläppshandel eller genom att ett land genomför klimatåtgärder i ett annat land.
- Det är olyckligt att vi inte kunde enas om dessa regler. Samtidigt hade både Sverige och EU varit tydliga med att vi inte tänker acceptera regler som riskerar att underminera parisavtalets mål och syfte. Därför ser vi hellre att förhandlingarna kring dessa frågor fortsätter under kommande möten. För oss har det varit helt avgörande att reglerna säkerställer att dessa samarbetsformer leder till riktiga utsläppsminskningar. Det är också viktigt att klimatåtgärder genomförs i ett annat land leder till en positiv utveckling både för klimatet och landet där åtgärden genomförs, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.
En annan viktig fråga under mötet har varit vikten av att öka ambitionen i det globala klimatarbetet, och att arbetet måste svara mot den senaste vetenskapen. Förhandlingarna slutade i skrivelser som ger ytterligare tyngd åt forskningen från FN:s klimatpanel IPCC. Man enades också om skrivelser som uppmanar parterna att lämna in uppdaterade nationella klimatplaner under 2020. En annan viktig förhandlingsfråga har rört den så kallade Warszawamekanismen som hanterar skador och förluster orsakade av klimatförändringarna.
- Sverige har länge varit drivande i att mer måste göras för att stötta de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna, och vi är idag en av de största per capita-givarna av klimatbistånd. Under mötet har parterna enats om att mer finansiering behövs, och man har bland annat etablerat ett en arbetsgrupp som ska stötta detta. Man har också etablerat ett nätverk som ska bidra med teknisk hjälp till utvecklingsländer, säger Isabella Lövin.
För att nå målen i Parisavtalet är det viktigt att alla människor har möjlighet att delta i klimatarbetet. Under mötet har Parterna därför enats om en uppdaterad åtgärdsplan för jämställdhet. Den nya planen sträcker sig över en femårsperiod och innehåller konkreta aktiviteter för att stärka jämställdhetsintegreringen inom klimatkonventionens beslutsprocesser och inom ländernas klimatarbete.
Chile meddelade inför mötet att att man genom sitt ordförandeskap ville lyfta fram klimatets påverkan på haven. Under de två veckorna som mötet pågick hölls flera högnivåmöten inom detta område, och man lanserade också en plattform som ska bidra till att skapa positiva synergier mellan hav och klimat. Sverige har länge varit drivande i att stärka kopplingen mellan hav och är sedan tidigare medordförande i projektet Oceans Pathway.
- Det är glädjande att havsfrågorna fått extra utrymme under årets möte. Detta är en viktig fråga för många länder, inte minst för flera av de små östater som redan drabbas väldigt hårt av stigande havsnivåer. När vi nu går in i genomförandefasen av Parisavtalet är det viktigt att integrera havsfrågorna i arbetet, säger Isabella Lövin. Kommentar: Trots detta visar mötet på brister där viktiga beslut uteblir, tid är något vi inte har. En kraftfull handlingsplan uteblev, vilket är så viktigt att få till, en förändring i det pågående klimathotet. Som växer sig större hela tiden..... Uppdatering, Idag är den allmänna uppfattningen att hela mötet slutade i ett enda stort fiasko, viktiga handlingsplaner uteblev på grund av stor oenighet från många håll. På grund av oviljan hos politiker, makthavare och investerare mm. Som motarbetar en akut lösning. Därmed kommer läget att fortsatt att förvärras när det gäller växthuseffekten!

Nytt värmerekord i Australien. SVT Nyheter PUBLICERAD 2019 12 18. I tisdags sattes ett nytt värmerekord i Australien. Snittet för dagens toppnoteringar landet över mättes till 40,9 grader, enligt preliminära uppgifter från Australiens meteorologiska myndighet BOM, rapporterar ABC News. Den tidigare rekordsiffran, på 40,3 grader, är från 2013. Men det nya rekordet befarar man inte kommer att stå sig lika länge, med fortsatt varmt väder att vänta. Temperaturer på över 45 grader uppmättes i tisdags i stora delar av Australiens inland, däremot står sig den gamla toppnoteringen för högst uppmätta temperatur i landet - 50,7 grader, i Oodnadatta i South Australia i januari 1960. Nytt värmerekord i brandhärjat Australien. UPPDATERAD 2019 12 19 För andra dagen i rad har ett nytt värmerekord satts i Australien. Samtidigt rasar omkring hundra terrängbränder och en veckas nödläge har utlysts i den australiska delstaten New South Wales rapporterar ABC News. I onsdags sattes för andra dagen i rad ett nytt värmerekord i Australien. Snittet för dagens toppnoteringar nådde 41,9 grader - vilket är en hel grad högre än toppnoteringen i tisdags, 40,9 grader. Vid väderstationen Nullarbor i delstaten South Australia uppmättes rekordhöga temperaturen 49,9 grader och på flera håll i landet låg temperaturen över 45 grader under torsdagen, enligt ABC News. - Det största orosmomentet under de närmaste dagarna är oförutsägbarheten, med extrema vindförhållanden och extremt höga temperaturer, säger New South Wales premiärminister Gladys Berejiklian, angående de skogsbränder som härjar i delstaten. Finns inte brandbilar. I New South Wales rasar tre stora bränder utanför Sydney med dess runt fem miljoner invånare. Räddningstjänsten (RFS) har gått ut med en varning till boende i högriskområdena i delstaten och uppmanar dem att evakuera tidigt eftersom det "helt enkelt inte finns brandbilar till varje hus", rapporterar Reuters. "Om du ringer efter hjälp kanske du inte få det. Förvänta er inte en brandbil. Förvänta er inte att någon knackar på dörren. Förvänta er inte ett telefonsamtal", varnar RFS. Ytterligare 500 brandmän redo att rycka ut. Räddningstjänsten, genom chefen Shane Fitzsimmons, får bland annat avgöra hur statliga resurser ska fördelas, stänga vägar, tvångsevakuera människor och ta över privata fastigheter om det bedöms vara nödvändigt under räddningsinsatser. Enligt Fitzsimmons arbetar omkring 2 000 brandmän i delstaten med ytterligare 500 beredda att rycka ut. - Även om i dag kommer att bli en mycket dålig dag, en farlig dag i New South Wales, är prognosen att lördagen blir ännu värre, säger Fitzsimmons vid en presskonferens.

Är det dags att slänga Jorden på Sophögen? Har Jorden blivit världens största soptipp? Vårt skräp är ett Klimathot, allt är påverkat, luften, marken, haven och sjöar. Och allt liv som lever på Jorden!

Senaste Rapport från WWF angående Klimathoten

Nu ser vi effekterna av det vi gjorde på 1900-talet. WWF Rapport 2019, Fördröjnings effekten av utsläpp när det gäller Klimatet påverkar oss nu och i framtiden! Utsläppen vi gör idag påverkar oss först om 10 - 15 år, då ser vi först den inverkan det har på klimatet, eftersom utsläppen hela tiden ökar så blir effekterna allt större.

MÄNNISKANS PÅVERKAN PÅ KLIMATET
I stort sett alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.
Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant - från knappt 280 ppm (parts per million) till 400 ppm. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget.

HAVEN BUFFRAR VÄRME - TILL GRÄNSEN NÅS.
Men inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp skulle vi helt undvika en viss fortsatt klimatförändring. Växthusgaser ackumuleras nämligen i atmosfären och det finns en inbyggd tröghet i klimatsystemet genom att världshaven fungerar som en buffert. Haven absorberar mycket värme innan det märks tydligt och de har de senaste 40 åren buffrat den stora majoriteten av den globala uppvärmningen som vi orsakar. Men förr eller senare blir haven så varma och fulla av koldioxid att de avger mer än de tar upp. Temperaturökningen i luften ökar då mycket snabbare än idag. Varmare och surare hav är skadliga för fisk, korallrev och marina ekosystem.

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.